Nu blir det en spännande förmiddag för det skall köras lastbilar av alla dess slag från Knektplatsen och ut i byarna. Nu samlas gentlemän som bara lämnar sin stugor vid Marknaderna och så förstås när det är lastbilar och traktorer vecka 31.            

Men Soling och Wikström från Boda Kyrkby kom också ner liksom massor med andra som kanske har lastbilsanknytning.

Det kördes många Scania Vabis, flertalet faktiskt.

För det mesta ser lastbilschaufförer ut på ett visst vis, lite grovhuggna, skärmmössa och kanske snus under överläppen.

Men i en Citroënskåpbil från Löfbergs Lila satt en kalaspingla utan snus.

Det fanns även lastbilar och skåpbilar av andra sorter och utseende.

En liten blivande lastbilschaufför satt och kollade hela tiden tillsammans med sin lilla hund.

När alla fordon åkte iväg kom Ewa och Gunnar. Kjell och Iréne samt Doris, Kjell, Yngve och Ulla var också där och beundrade fordonsprakten. Husse och Matte fikade lite och sedan gick Husse, Matte, Gunnar och Ewa in i Enådals samlingssal för att stämma cittran och så blev det lite låtspel när strängarna ljöd bra.

Nu fick Gunnar och Ewa bråttom hem till Gulleråsen för de skulle få gäster på middag, Gunnar måste hem och skala pärur och Ewa skulle skära tunna skivor av älgkalvslever.

Husse och Matte tog en promenad till Parken där det skulle bli en teaterföreställning "Ta en Toy". Om livet och musiken från 50- och 60-talen.

Under vägen därifrån kom en ung familj med en gammal barnvagn av 50-talsstuk.

  
Sen kom en gammal härlig Fiat.

Husse och Matte gick en sväng och tittade på campingen. Där fanns det bilar och husvagnar som var värda att titta på. Sedan åkte de hemöver för i morgon kväll blir den stora cruisingkvällen, då måste dom vara utvilade.

Det verkade inte vara någon brådska att åka iväg till Rättvik denna morgon. Jag hörde att dom pratade om kl. 17.00, då börjar visningen av gamla bilar här och var i Rättvik.

Husse och Matte tänkte slå sig ner framför Rådhustrappan där en trevlig, kunnig och lättpratad speaker håller igång på ett roande och publiklockande sätt. De åkte ner efter lunchen och ställde bilen bakom Hemvärnsgården. Det var redan full rusch på vackra bilar runt om i samhället. En och annan "skorv" förekom också som krydda på biffen. Burk Erik gick runt med en kasse och samlade tomburkar så även Lasse.

En av solisterna i Helges Cittragrupp är alltid ute och tittar när det är CCW i Rättvik.

Husse och Matte bänkade sig i sina fällstolar, de hade med sig två extra stolar eftersom Mattes kôlla mâ fjås skulle komma lite senare och titta.

Så började evenemanget och bilar släpptes fram en efter en och den munvige och begåvade speakern underhöll åhörarna på ett lättsamt sätt.

Kenth och Inger från Boda Kyrkby var också och kikade, dom är ett par riktiga bilentusiaster, som är oerhört kunniga i ämnet.

Torrångs Kent kom i en gammal Amazom som han lyckats få tag på.

En stor amerikanare blev lite överhettad i motorn och fick skuffas iväg bakom Kommunhuset för avsvalkning., den behövde säkert "varannan vatten"!  

En fin Izabella Borgvard visades också upp. Husses äldsta bror hade en sådan för många år sedan, men i den fanns ingen pinuppa i bakfönstret.

Det var inte bara bilar som körde fram för uppvisning. En EU-moppe demonstrerades som hade klätts med ett aluminium-kaross av en snillrik person.

En bastard mellan cykel och moped kom också, den fick fart genom spakarna och så puttrade den iväg lite försiktigt.

En annan vanlig cykel fanns också, men inte riktigt så vanlig i ramen.

En gammal T-Ford kom körande. En sådan bil tog Husses Far körkort på 1924, och då måste man kunna dubbeltrampa kopplingen för att bilen skulle komma igång.

En annan bil hade en tratt som stack fram från sidan, som fungerade som avgasutsläpp.

Så kom något väldigt ovanligt. En leksaksbil identiskt lika med den efterföljande bilen och en husvagn i samma färger. En Volkswagen i utomordentligt fint skick.

Sedan hördes en stämma ur publiken på äkta Rättviksmål: "Okôn åg dôss´n påjtjôn"? Det var det säkert många som undrade, från taket på brandbilen, på Kommunhusets balkong, mellan all tagetes i blomlådorna, genom kommunfönstren dök personen upp som "gubben i lådan" med sin fina kamera och fotade allt utom bilarna, såg det ut som i alla fall. Men så kom Kommunchefen iklädd Rättviksdräkt och då fick han vara så god och bära in kartonger. Nu var det slut på leken, såg det ut som (från publikhåll)!

Nu började denna programpunkt nå vägs ände. Folk skingrade sig ut på Rättvik eller så gjorde många som Husse med följe, de ställde sig vid Riksvägen och njöt av hur skickligt bilförarna kunde burna. Sedan kom det svarta och urskinta amerikanare med bakluckan öppen även så dörrarna och det satt tatuerade personer i och på bilen drickande öl så fradgan pyste ut ur öronen. Vilken folkfest!

Men då finns ju Rättviks älskade Församlingshem, där kan man lätta på trycket så man inte svämmar över.

Bakom Konsum hade någon byggt en fenomenal konstruktion på bilen. Titta och njut!

Det var massor av folk denna varma sommarkväll ute på Rättvik, som det är i varmare länder. Folk satt på parkbänkar och åt hamburgare, det var bazarer på Torget, som sålde allt möjligt. Vackra bilar gled fram bland ännu så länge salongsberusade ungdomar som hävde upp sina målbrottsröster i någon rocklåt. Vilken folkfest, hoppas detta får fortsätta! Detta är avkoppling för Husse och Matte.

Så Skulle Annica och Patrik åka hem, de väntade på en bil som skulle hämta dem strax innan midnatt. De hade sagt till chuffören "Vi står vid brandstationen", men chauffören trodde det var brandstationen i Boda Kyrkby, men natten var varm och mobilen är en välsignelse, så allt ordnade upp sig med glada miner.

Husse och Matte gled runt på Rättvik apostlahästledes och bara njöt av folk och fordon. Men även de kände ålderstecknet att "nu måste vi hem och sova". Det har börjat bli riktigt mörkt kring midnatt redan, det går fort, snart är det kräftpremiär och markägarna kan dra ut på Amungen med ljus och lykta för att fånga några koppjärkar modell större.

För några dagar sedan var det soligt och hett men nu börjar molnen nalkas över Finnmarken.

Men när solen skiner så är ofta Ville ute och cyklar glatt visslande och Ehrling skrapar färg på stugan i Lutherkroken.

I fredags kom Husses dotter med familj upp en sväng för att hälsa på. Dom har ju köpt en jakthund av rasen Wiszla, ännu en valp. Jag märkte att det var en valp och jag gick inte undan utan satt under trädgårdsmöbeln och morrade åt eländet. "Här är det jag som bestämmer och inga andra, jo tuppen Vidar, har också litet att säga till om!" Den dumma valpen stretade och drog mot mig men jag flyttade inte på mig. Jag tänkte sätta klorna i valpens hängiga skinn runt halsen men så kom Matte oanandes och kastade en dyna på trädgårdssoffan, då skrämde hon mig oavsiktligt så jag flydde in under huset. Tanklöst av henne, då trodde ju valpen att jag blev rädd. Men så var icke fallet.

Husses barnbarn lekte och var glada på altanen och trivdes värre.

Matte serverade lunch samt glass och jordgubbar till allas förtjusning.

Husse och Matte åkte ut en sväng till Grejsan senare för att hälsa på Ingvor och Ingmarie. Men där var det igenbommat och låst men de skulle säkert komma åter och mjölka för mjölkhinkarna stod på lut.

Matte sådde lite så där på måfå vid Midsommartiden i pallkragarna. Hon kastade bara ut lite frö, blev det något så var det bra.

Nu har hon jämt göra att skörda dill, sallad, tagetes och någon ytterligare salladsart.

Nu är det ju inte bara Matte som sår, hönsen sår betydligt större frön. Husse hittade en hög i dunklet av krolliljor och jättedaggkåpor.

I söndags åkte Husse och Matte till Svärdsjö för att kika på bygdespelet om Gustav Wasas äventyr i Isala med omnejd, ja även i Rättvik. Tjejerna i Viskraft berikade bygdespelet med vacker duettsång.

Det var väldigt hett där på tunet vid hembygdsgården, Husse och Matte slapp i alla fall sockendräkterna. Detta folkspel blev verkligen en succé, många slutsålda föreställningar. När Gustav Wasa flydde danskarna gömde han sig i ett hölass och danskarna stack med sina hillebardar genom hölasset för att känna om det låg någon gömd där. Men Gustav Wasa klarade sig med att endast bli stucken i ena benet. Det blödde ändå ymnigt från såret och blod rann ner i snön. Bonden som hade märkt det gick snabbt fram till hästen och skar honom lite i "kråkan" på bakhoven så det blödde därifrån. På så sätt förstod danskarna varifrån blodet kom. 

Detta med hästenhovens "kråka" har sedan blivit ett talesätt om Svärdsjöbor.

Nu kan ni väl förstå att jag inte tålde den danska katthonan som bodde här över jul, man behöver ju bara gå några hundra år tillbaka i tiden och se hur danskarna betett sig.

En av Snälleskôllorna i Ovanmyra var där med sin man. Även Prästgårds Åke från Bingsjö, här i sina sommarluftiga vita brackor.

Husse och Matte åkte hemöver till oss. De underhöll med vacker cittramusik bl.a Mattes älsklingslåt Finn Anders polska. 

Redan vid kl. 7.30 hämtade Husse och Matte upp Ann-Lis hos Bûdmases för att åka till Falun. De stannade till som hastigast på kyrkogården för att vattna gravarna och sedan gick resan till Falun och dess länslasarett. Ann-Lis skulle kolla synen och allt vad det innebär. Under tiden åkte Husse till Hosjö och servade WC-krematoriet.

När sjukhusbesöket var avklarat gick trion till fiket utanför sjukhuset vid ankdammen och njöt av en fräsch måltid som avslutade med kaffe och varsin 6:a OP.

Nu gick den vingliga färden mot Rättvik för att hämta ut paket på Fiolen. I Rättvik var det Tisdagskul och massor av stånd i alla dess storlekar. Så gick färden till Boda Kyrkby och Ann-Lis var hemma i sitt tjäll direkt klar att koka eftermiddagskaffe.

Matte åkte till Annica för att sy ihop några delar till hennes Bodakläder. Husse gick under tiden till jobbet i Prästgården och transponerade en körsång som skall sjungas i vår. Ollas Sanny håll på att fylla nya garaget med snöplogar och diverse vinterföremål.

Nu kom Matte och de åkte ner ett ärende till Solberga, men där var endast hunden hemma just då.

Vid Katthelvetet höll dom på att slå dikeskanterna.

Under tiden Husse och Matte var i Falun hade Bûdgårds Far kommit hit. Denne idoge person satte igång att jobba nästan innan bilen stannade. Han har många projekt på gång och hjälp kom också från Joanna med familj.

Husse och Matte åkte ut en sväng i skogen för att kolla nya Blåbergsåsvägens status. Där körde också en stor utrikesregistrerad Citroën. Husse trodde det var tyskar som spanade efter älgskit. Men det visade sig vara släkt till Matte. Anita med familj och Elisabeth har ju norskregistrerad bil. De följde med hem till oss.

Sonen älskade glass, han blundade då han åt.

Under samtalens gång kom ett åksväder och det började hällregna, blixtarna lyste upp den mörka himlen ända förbi Nyfäbodarna.

Men här hemma var det skönt och det var ett glatt umgänge med samtal om släkten och släktenas gång. Barnen blev lite småtrötta och längtade nog ner till stugan vid Amungen.

Nu märks det att augusti är kommen, midnattsmörkret har inträtt.

Det är som "veckan efter" nu när CCW är slut för i år. Nu är det mindre rusch på gatorna i Rättvik och än mindre blir det när skolorna börjar.

Jag och hönsen har ju vårdat hallonhäcken på vårt vis, även de intill liggande hallonsnåren. Hönsen har hjälp till att gödslat och resultatet har blivit livgivande gott. Matte har gått omkring med sin plockarutrustning flera gånger och skördat markens gåvor.

Ibland skriker Matte rakt ut och fäktar med armarna när hon ser en hallonmask ringlande i butten.

Nere i Budgården är det febril verksamhet med skorstenskompletteringen och kaminmonteringen. Budgårds Kjelle jobbar och står i från morgon till kvällen och han är nästan bosatt på skorstenen.

Grannarna i Päkkos har gått och blivit jätteförkylda och kände sig lite nedstämda av att inte orka vara i farten som annars. Päkkos Lars kom över och ändå en stund och småpratade med Matte.

En dag var det en insändare i DD om största björken. En kvinna från Sunnanhed hade skickat in ett foto av sin björk som var ca 18 meter hög, stammens omfång i brösthöjd var 2,43 meter och kronbredden var 14 meter. Min björk här ute är ju också stor så jag beordrade min Matte att mäta björken. Skulle den kanske vara lika maffig som den i Sunnanhed? Husse och Matte mätte ut enligt gängse regler från Google. Det visade sig att måtten blev ca 20 meters höjd, kronbredden var lika den andra, omkretsen var dock ca 2, 80 meter. Så då skickade Matte in fotot och hoppas nu att stafettpinnen går vidare i trakten.

Så blev det ett åskväder, några knallar och störtregn. Korna slog läger under björken och räknade sekunder mellan blixtar och dunder.

I morgonkväll blir det nog en musiksalongsresa till Kvârgâtu i Gulleråsen. Mer om detta framivir.

Igår kväll åkte Husse och Matte till Boda Kyrkby. Först skulle Husse in på sitt jobb och ordna något och sedan var det något mer ärende innan färden gick genom sköna Änderåsen, förbi den inbjudnade Majs Kiosk och Bysjökurvan och vidare förbi Karlströms innan byn Gulleråsens rågång var beträdd. Missionshuset stod pampigt på vänster sida och sedan mitt emot finns Gunnar och Ewas inbjudande hem med en härlig altan. Gunnar har snickrat och stått i för att få den inglasade , avkopplande rummet klart och Ewa har kört hårt med spikpistolen, över 4000 skott hade hon bränt av innan panelen var på plats.

Efter en härlig middag rymde Husse upp på övervåningen för att stämma cittran. Men den hade hållit sig onödigt bra så det var bara små justeringar. Matte hade också sin cittra med sig. Husse satte sig vid pianot och så körde de igång med de melodiösa och snitsiga Bodalåtarna. För Ewas del är det ju invant med den musiken eftersom hennes far är en storspelman och var en av de starka medlemmarna i laget när han hade krafterna i behåll. Det blev massor av låtar. Gunnar satt ensam som publik och applåderade, ibland ropade han "da capo!" I synnerhet när de spelade "Nu skâ je ut och friâ, vassare tre sa gôssn"! Klockan blev mörkt ute, en kvällsfika med levande ljus och så bar det av hemåt till mig, Vidar och hans damer.

I morse höll Husse och Matte på och jobbade lite här hemma under förmiddagen innan de skulle åka till Rättviks och Gammelgården. Där var det säsongsavslutning, fiket skulle slå igen och sommarens underhållningskvällar var avslutade. De flesta av gårdens alla stugor var öppna för påseende. Brandkårens skylift fanns på plats för att de som ville kunde få en lodrät tur att besiktiga närområdet från ovan.

Sjörs och en av Traktor Anders rekordeliga anställda skötte skyliften.

Husse funderade starkt på att åka upp och ta några bilder från en ovanlig vinkel. Precis när han tänkte att skrida till verket blev det något fel på skyliften och den åkte inte ned. Hur brandmännen än vred och ryckte i spakarna stod den säkert kvar högt upp. Men det fanns en stege att ta sig ner och det var viga personer som var uppe. Daniels Janne kom till undsättning och lyckades reparera felet.

Det fanns även gamla fina bilar uppställda till påseende nere vid majstången. Tutullbagarn hade sin fina gamla Fiat 1100 där. Den andra bilen från vänster.

Husse och Matte gick in i några av de gamla husen bl.a ett från Bingsjö stod där full med gamla hushållsattiraljer.

Dr Bjernulfs karakteristiska och omisskännliga profil fanns där och han kunde berätta mycket och vissa av husen.

Bygdekännaren Björn Engström från Klockarnäs var också med och synade intresserat de olika föremålen och kommenterade på sitt klingande enviksmål. Han tog sig även en pratstund med Siv från Bingsjö.

Det tröskades för fullt med hästar i vandringen. De skulle försöka lära upp en ardenner som var lite rädd för ljudet.

Grannas Bengt, en gammal van hästkarl från Båkkar, gav goda råd från sidan.  

En ung ardennervrensk skulle försöka bli lite van med folk och fick ledas runt av sin ägare. Mycket kraftiga musikler och kött i rörelse.

Lisells Folke, också en van hästkarl, var givetvis med.

Även multimusiker från Sjurberg var och betraktade grannlåten.

Husse och Matte gick runt i stugorna och tittade. Karls Karin satt och vävde band "Ja nu sir je! Hä ä ju fôltje från Bûdär". Hon provade kvalar på Husses breda handleder.

Fyr Ingrid från Lerdal satt i en stuga med en hund i sällskap. Hon berättade hängivet om sina katter och Matte berättade lika hängivet om mig och den danska kvinnan.

Så var detta besök färdigt och de mina åkte hemåt, men de gjorde en sväng till Östra Bôrrem. Där träffade de Grälls Svante med fru och barn. Deras hund var helt galen i att dyka i från bryggan efter stenar.

En motorbåt kom med Jones Benny vid rodret, han bor ju längre bort vid Ljugaren mot Stenbackshållet. Han och Husse spelade fiol för många år sedan.

Ollas Sören var i sin sjöbod och bar plank till båten.

Så gick färden till Sandvikens fäbodar. De mötte de en bil med texten Ollas Måleri.  

Fäbodarna i Sandviken är enormt välvårdade och bibehållna. Det gick kreatur där med skällor runt halsen.

Utanför en av stugorna fanns vackra planteringar.

En stege hade blivit en praktiskt transportkärra från parkering genom skogen ner till stugorna.

Så åkte dom hem och det kom en åskskur och lite sol och regn igen.

Bonden lunkade i sakta mak från Bûdgårdsvägen till Nygårds efter att ha kollat om djuren haft en lugn natt på sitt nya bete. Nere i Bûdgården höll Kjelle och Arne på med kaminen. De lyckades med förenade krafter bära in den tunga pjäsen till sin nya placering i stugans matsal. Efter ett stort inpassningsjobb föll bitarna på plats med en smäll och Kjelles idoga jobb börjar komma i mål.

Matte åkte tidigt till kyrkogården för att jobba med att rensa grusgångar och trimning av gräskanter.

Husse var hemma med oss körde ved, nu börjar det bli ett oroande missljud från vänster bakhjul, var kan man trycka in fett där någonstans. På framhjulen finns ju nipplar. Det låter som om det saknas fett kring rörliga delar.

En mörkblå folkvagnsbuss med ett sorts emblem på sidan körde upp och vände mödosamt i korsningen här uppe. Bilen lät rosslig i luftören. Ett antagande som Vidar och jag gjorde: "Det där är en hög med bärplockare!"

Matte kom hem på eftermiddagen sent och strax efter kom Knutes Tage och Åke med bil och trailer för att transportera Mattes älsklingsbil till bildoktorn i Boda-Åsarna.

Efter en liten stund på altanen kring kaffe och prat skred alla till verket.

Efter diverse förberedelser kom Saab:en på flaket med Matte vid ratten.

Åke öppnade dörren för Matte och berömde henne för hennes enormt skickliga parerande på flaket och att hon drog i handbromsen i tid.

Så bar det iväg mot Boda Kyrkby genom regn och solljus om vartannat, våldsamma skurar och solvärme. Väl framme skulle nu SAAB:en av flaket, det måste ju gå lättare? Matte satte sig åter vid spakarna och bilen puttades ner på plankorna. Av bara farten hasade den ena plankan åt sidan och Matte körde ner mer eller mindre ner på tre eller två hjul. Konstycket hann dessvärre inte fotograferats för alla stod bara och gapade och funderade på hur detta skulle gå.

Efter denna upplevelse eller cirkuskonst kom bilen på plats för att få sin renovering. Alla åkte nu hem igen lättade och upprymda över Mattes förarmanöver.

Under resans gång uppenbarade sig en stor regnbåge söderut. Här syns den från Ovanmyra över Staffasgården.

Tage gillade regnbågen skarp och beundrade dess färger.

Nu kan den första etappen av Mattes framtida "åkdon och termos" anses som inledd.

Igår var det full aktivitet på taket i Budgården. Kjelles kompis Arne från Ekens södra förorter har kommit hit för att disponera lite fritid. Det är ett sjå med alla rör som skall upp och ner i skorstenen.

Här hos oss prunkar Husses Flox som han flyttat hit från Boda.

Igår kväll kom även Bûd Sonja upp till sin idylliska suga tillsammans med sin Rumän, ett oskiljaktigt par längs vägarna.

I morse åkte Husse och Matte till Dådrans kyrkogård och klippte gräset, lade plattor under vattentunnan, ryckte uggôl, krattade m.m Sedan vidare till kapellet och klippte där. Greens ulliga får gick vid herrgårdsladugården och njöt i solen helt oanade av sin dystra framtid.

Det blev en febril förmiddag, nu blev det bråttom åter till Bingsjö för att lasta av klipparen och de andra verktygen för att snabbt åka hem och duscha. På den grusiga Dådranvägen mötte de författaren till "Dådran kära Dådran!" kyrkvaktare Pettersson från Tällberg på väg till Kronstugan för att tillbringa några lediga dagar i idyllen där med harts och stråke.

Husse var kallad till Roligs Mor och få tänderna undersökta. Roligs Mor sjöng i Rättvik-Boda kören när det begav sig. Där jobbade också Gruvris Elisabeth från Änderåsen, som vinkade igenkännande. Husse skulle försöka säga "Hej!" men med sugar och utfyllnadstussar i munnen blev det ett ohörbart stön. Elisabeth var solist i ett band i Siljansnäs förr, kanske även nu? Leif, Nis Anders och kanske även Geldern var med och lirade?

När Husse och Matte åkte på Finnvägen började en lampa lysa på instrumentbrädan och bilen tappade ork när de körde upp mot Hållbergsbacken på Kringlôn. Turbon verkade för en stund tappa sugen. Matte stjälpte av Husse vid Louises Kiosk och åkte till Hedmans Toivo, som kopplade på diverse datoranslutningar för att kolla vad som hänt. Han hade en stressig torsdag och kunde bara kolla att det var något "skit i förgasarn".

Husse låg hos Roligs Mor, som med mejslar och stämjärn skrapade tandsten och hon blästrade av tänderna. Fantastiskt det blev ett leende likt Humphrey Bogart kanske, fast han kanske hade protes?

Så gick färden till Finnbacka skjutbana, där det skulle förrättas skjutprov för björnjakt. Det är inget Husse och Matte är intresserade av, men Husse hjälpte till att markera i alla fall.

Nu är det kväller och nere i Budgården sitter Kjelle, Arne och Sonja i trädgårdsmöbeln vid lillstugan och kurar skymning. På Vallen går korna och betar. Det ser ut som en gammal skolplansch från förr med beskrivning över hur det ser ut på landsbygden eller vid en fäbod. En vackert grön vall med kor i olika skiftningar. Nu tror jag Husse blir lite lyrisk, det låter nästan som när Ernst pratar på TV:n, förresten nu sitter ju Matte och tittar på Ernst och njuter av att se en kreativ karl.

Idag fredag var det mycket som skulle utredas på samma resa till Rättvik. Det verkar vara så att när Husse och Matte skall till Rättvik då skrivs en lång lista på allt som behöver ordnas. De skulle till Boda kyrka först och affischera om att Lamborns -sångaren Niclas Steeve skulle komma dit och sjunga den 25:e. Han kommer även till Bingsjö samma söndag och han har sina kompisar med sig.

Husse och Matte åkte över Lidberget som vanligt, framme i Ovanmyra på ängarna öster om Hjort Eriks gård hade det haglat jättehagel under natten.

Sedan gick resan förbi Skarp Johns, numera Karls Daniels gård och vidare nere i backen ligger Magitås där Jöns Marie och Robert bor. Om bilen inte svänger norrut där så går vägen neröver till Bränd Mor med sin skickligt motorsågande make Fallgrens Erik.

Husse och Matte åker inte ut på 301:an förbi Brändgården utan svängde förbi Pellollas Hasses gård, Sparvgården och Gisslars.

Sedan var dom framme vid Bilisten.

När Bodaärendena var avklarade så gick färden ner till Rättvik. Där cyklade en av Rättviks kändisar förbi, rak i ryggen som en fura.

Nu var det klippning som gällde. Inte på kyrkogården denna gång utan det var sina egna kalufsar. Husse och Matte åkte till Karls Mor ti Båkkar för att bli tillskurna runt öronen, så jag inte behöver skämmas för dem.

Barbro sjunger med i Husses kör i Boda. Husse skulle beställa tid för Bonden med fru också, men han hann inte. Bondens fru ringde precis till Barbro när Husse skulle ta upp ärendet.

Efter håransningen åkte de ner till samhället och åt lunch på pianobaren.

Sedan hemåt till Knutes Solveig. Matte skulle hjälpa till att dekorera kyrkan med blommor från Solveig ymniga blomstergård i samband med Eriks begravning i morgon. "Du får ta allt du behöver i blomsterväg" sa Solveig.

På härbrös väggen hade Erik hängt lite gamla älghorn och stora gäddskallar. Erik var ju en jägare och fiskare uti fingerspetsarna.

Matte klippte frimodigt av stora dekorativa alliumkronor, dahlior, flox och andra voluminösa arter som skulle pryda golvvalserna i kyrkan. Tänk att ha så mycket blommor i sin trädgård! Fastän Matte hade gått fram med sekatör och kniv så märktes det inte så mycket.

Matte och Husse åkte fram och placerade blommorna i koret, där de skulle vara. Under tiden krattade Husse grusgångarna.

Här hemma var det full fart nere i Budgården med skorstensjobb och brädbärning av Kjell och Arne. Bûd Katharina ringde och sa att hon med make och son var på väg upp till Pajases. "Ska vi inte spela en stund i morgonkväll?" frågade hon per SMS. "Visst, kom över bara lite senare på kvällen, när vi är hemma!" sa Matte.

Idag är det födelsedagskalas hos Blanck Simon i Änderåsen och Svensk Kristina i Ovanmyra. Båda dessa brukar sitta i kassan hos Sven i Konsum.

Imorse satte Matte igång med att dammsuga och plocka upp här hemma. "Det värsta jag vet är när fåstrô är full av skor och kläder som ligger överallt, tänk om det skulle komma någon människa hit?" Med flinka händer dirigerade hon dammsugaren och Husse så städningen blev ett gemensamt intressant nöje. Själv gick jag ut till korna och lyssnade på Melodikrysset.

Nere i Bûdgården höll Kjelle och Arne på och packa ihop lite. Kjelle t.o.m skakade mattor. Grabbarna kom upp till oss och sa att de skulle åka till Stockholm en sväng men kommer åter nästa vecka för att plocka blåbär med barnbarnen. Men i dom andra gårdarna kring Bûdgården, Pajases och Bûd Sonjas, finns folk ännu.

Husse och Matte vinkade av Kjelle och Arne, sedan var det hög tid att rigga om till finkläder eftersom de skulle till kyrkan och tjänstgöra på Knutes Eriks begravning.

När de hade varit vid kyrkan en stund, Husse övade på orgeln och Matte plockade fram psalmböcker, kom Theo från Iliastjärn. Theo och hans fru är väldigt goda vänner med Solveig och Erik. Theo lämnade ett brev till mig skrivet på tyska, som Husse skulle ta med sig hem till mig. Tusen tack, jag blev väldigt glad när jag fick det i min klo och kunda läsa det, visserligen är min tyska skral men jag tydde brevet!

Så kom den stora vita begravningsbilen med Knutes Erik. Eriks gode vän Theo kunde vara med och ta emot på kyrktrappan tillsammans med Husse och Matte.

När kistan burits in i kyrkan hjälptes Matte och Marie från begravningsbyrån åt att lägga på Bingsjö kyrkas vackra bårtäcke på Eriks kista. Bårtäcket har anskaffats tack vare Dalstuga syförenings idoga arbete.

Klockan började närma sig 14.00 och det strömmade in folk i kyrkan. Över 100 personer. Det märktes vilken god vän och medmänniska Knutes Erik varit för att inte tala om som make, far, morfar, farfar och bror. Ja listan kan göras lång. Detta framgick även tydligt i prästens Carl-Johans griftetal om Erik som person, hans intressen för jakt, fiske, naturen m.m Hans artighet och generositet, han vinkade alltid när någon bekant åkte förbi. För att inte tala om hans snarfundiga och småroliga uttryck då han berättade om sådant han varit med om.

Malte och Marie sjöng några vackra läsarsånger, som betydde mycket för alla, under den sista sången "Pärleporten" började även några av besökarna att sjunga med i.

Det var gripande när alla skulle ta avsked vid kistan, några sa några tacksamhetens ord, andra klappade lite på kistan, alla var mycket ledsna och berörda av stundens allvar men ändå på något vis en lättsam högtidskänsla. Kistan blev full av vackra handbuketter.

Nästan alla blommor var från egna trädgårdar, vilket också belystes i Nylander Åkes tal till Erik. Kamraterna i Rocka jaktklubb hade en bukett med bl.a granris och kvistar, som Matte hämtat från passet där Erik sköt sin 50:e älg, den stora 17-taggaren. "Jag bara brassade på" sa han i jakttelefonen till hundföraren.

Det kunde väl inte bli bättre avslutning på denna minnesvärda begravning än när Nylander Johan och Knutes Jonas spelade "Vägen till Dalstuga", som Jonas själv har komponerat. Knutes Erik bodde ju vid vägen till Dalstuga. Husse kunde inte låta bli att spela med på orgeln. Folket gick ut i det vackra sensommarvädret till dessa underbara och lokala toner. De flesta av gästerna gick över till bystugan på andra sidan vägen för en efterföljande samvaro kring matborden. Flera höll gripande tal och många hade lämnat gåvor till olika fonder, och dessa läste prästen Carl-Johan och Eriks måg, Jan, upp.

Husse, Matte, Malte och Marie bar ut kistan till begravningsbilen. Husse kunde nästan höra Erik säga "Schööss okôn bil, är det firhjulsdrift, hur många hästkrafter har den"?

Husse och Matte gick också över till bystugan, som var alldeles fullsatt. Det satte sig på altanen och åt affärens jättegoda smörgåstårta.

Många stod länge kvar och språkade med varandra utanför bystugan efter minnesstunden. Det kändes som om man inte ville skiljas åt än, många hade inte setts på flera år. Stor släkt som hade mycket att prata med varandra om. Bybor och grannar som ses ofta, men kanske inte står och pratar så här. Knutes Erik som person och vän var den röda tråden i många av samtalen. Nylander Leif berättade några episoder för Husse på den tiden då Leif och Erik var i skogen och högg tillsammans. Hur skicklig Erik var med motorsågen; när flera träd föll i varann när de fällde. Han kunde stå och med motorsågen i en hand och såga i en stam mitt i trasslet och samtidigt titta upp mot trädtopparna, så han kunde se hur de skulle falla, och så han själv visste åt vilket håll han skulle kuta iväg så han inte kom under alltihop. Vilka äventyr!

Folk skingrades åt olika håll och parkeringen vid bystugan och kyrkan började tömmas på bilar. Några gick över till kyrkogården för att titta på blommorna. Prästen och Matte stod och pratade i det vackra vädret en stund innan de åkte till respektive hem.

Så var det att köra vägen till Dalstuga. Vid Knutes Eriks hus var det mycket folk på gården. Släktingar, när och långväga.

Först hämta posten och sedan åka hem och ömsa kläder. Bonden med sina kära hustru gick på byvägen med varsin välryktad och blank kuse.

Det var mycket för Husse och Matte att prata om, olika intryck och upplevelser.

Bûd Katarina med familj skulle komma upp lite senare och spela tillsammans med Husse och Matte. Katarina spelar tvärflöjt och sonen Gustav basfiol, men han tog av förståeliga skäl inte med den. De kom upp fram emot 19-tiden, Matte ringde även efter Arv Mor i Änderåsen för att hon och Hasse skulle ta med dragspelet och hänga på. Men det krockade med dragspelsstämman i Tällberg.

Det blev mycket musik här hemma, det började med bodalåtar, sedan bingsjölåtar och dalstugalåtar, som skrivits av Bûd Ola. Det blev paus i spelningen och lite vickning.

Gustav, som inte hade ståbasen med sig, gick ner till stugan och pluggade på körkortsteorin. P-G ringde efter honom och Sonja så alla kunde äta samtidigt.

Det blev mycket prat och glada skratt och tiden går fort när man har trevligt, så det blev ingen mer musik denna kväll. Alla blev trötta av maten och tyckte det var hög tid att krypa ner i sina slafar.

I dag har det varit stor bemärkelsedag i Gulleråsen då Stenströms Einar fyllt 70 år. Dahl Marilyn i Östigålar firar 84 år, hon sjöng med i Boda kyrkokör tidigare. När hon fyllde 70 år var kören där och sjöng för henne.

Hurra, Hurra, Hurra, Hurra!

Imorse började årets björnjakt, för dem som tänkte jaga. Husse och Matte var hemma hos oss. Bonden kom upp och pratade lite innan han fortsatte med dagens id. Hönsen var lite skraja idag eftersom Nigårds Andôs hade släppt hunden, visserligen på Vilstenshede, men stövare är lättsprungna och långa i skaklarna. Tuppen Vidar gol med arg röst åt hönsen "Det är väl sjutton att vi inte får känna oss säkra på vår egen tomt!" "Håll er tillsammans så vaktar jag, och kommer det en dreglande racka så slår jag klorna i ryggen på den!". Även jag instämde.

Efter lunchen åkte Husse och Matte ner till byn för att kika på den björn som skjutits under morgonen på Rockaskogen. Det var en av jägarna i Rocka Norra som hade turen att komma för. När Husse och Matte kom till slaktladan var björnen redan flådd och Länsstyrelsens besiktningsman höll på att kontrollera maginnehåll och annat (på björnen, inte på sig själv).

Det var mest bara blåbär i magsäcken.

Husse och Matte åkte vidare till Boda Kyrkby. Husse skulle kolla posten som inkommit under hans semester och Matte skulle till Nemos Matte för att hjälpa till med några saker. Sedan gick färden till Siljansnäs. Först åkte de till Husses yngsta dotter med hö. Hackslogen här hemma hässjades under sommaren och nu ska Åke, deras kanin, få höet till mat under vintern.

Barnbarnet Alm Elsa visade Husse hur gungan fungerade och hon berättade hur det var i skolan.

Deras katt Stig låg och vilade middag uppe i en koja i ett träd.

Så gick färden till Näsbyggebyn där Husses barnbarn Märta och Tyra bor, Märta skall fylla 8 år på söndag men då kan inte Husse och Matte komma. Därför lite presenter redan ikväll.

Det hurrades och sjöngs förstås. Hon samlar på brandbilar och annat som har med utryckningsfordon att göra i alla dess former, fast helst Lego.

Båda barnen hade mycket att berätta från deras första skoldag för terminen som var idag. Märta har börjat i 2:an och Tyra går i förskolan.

Klockan går fort när det är trevligt, så åkte de åter mot Rättvik och Husse gick in i Församlingshemmet för att attestera räkningar.

Så Finnvägen hemåt och varken björnar, älgar eller bärplockar synliga.

Idag fyller två personer i Änderåsen, Svahn Göte och Arv Britt-Marie. Arv Britt-Marie och Matte har varit rumskamrater på BB och de hade lika barnvagnar.

I kyrkbyn fyller Bond Sune.

Igår kväll när Husse och Matte var ute och kikade efter björn, så kom det också en björn framdansande från Vattumyre över Blåbergsåsvägen och vidare ner mot Sjömyrvägen. Den verkar vara stött av något, den nuddade knappt marken. Det var ingen liten björn, relativt stor. Ett bra stycke längre bort mot Lustgården stod en älgko med kalv och kikade. Två andra bilar med Dalstugabor var också ute och kikade efter högvilt.

I morse var Husse och Matte ner till Rättvik och uträttade lite nödvändigheter. Räddningstjänstens nya Dodge kom till användning då det blev utryckning precis när Husse och Matte passerade Johanssons Järn.

Kjelle, Anna-Karin med sin dotter och barnbarn har också kommit hit för att tillbringa några dagar och plocka blåbär och njuta av det vackra vädret och de vackra grannarna, alltså Bûdkatta, Vidar med fruar.

Ikväll får vi besök av Mattes mor, dotter och blivande måg och fd make och den vidriga hunden. Matte har precis fyllt år och hon skall ha en liten bjudning för dom närmast sörjande. Hennes son är och jobbar i Villa Villerkulla i Småland.

Kjelle i Budgården och Anna-Karin kom upp en sväng med barnbarnen för att hälsa på och visa barnbarnen hönsen och mig. Men jag vägrar att visa mig när det kommer barn. Jag har dessvärre inte hunnit meddela tuppen Vidar och hans kvinnor hur människorbarn fungerar, men det fick dom erfara, så nu kan även hönsen.

Så kom en vit bil suckande upp för Bûdbacken, det var gästerna som kom. Jag tror att det var Ann-Lis som träningskörde.

Matte hade ställt fram välkomstdrink och sandwiches på ett av borden utanför. Jag hörde hundens flåsande på långt håll, så jag gick över till vôsklä hos Päkkos och tog sedan en långpromenad ned till Pajases för att passa på möss.

Jag hörde hur gästerna skrattade hemma, det hade varit roligt att gratulera min Matte och känna gemenskap men så här är det, gästerna bestämmer!

Dom gick in sedan och åt någon köttslamsa eller så, för det blev tyst utanför.

Mattes dill och andra kryddor gav maten en extra smakessens.

Sedan fick Mattes dotter för sig att hon och hennes blivande make skulle låna en sagobok för att läsa högt ur för deras hund? Jag har aldrigt hört något så fånigt. Vissa tror att djur är människorbarn, men så är det ju inte, vi vill väl höra om bilannonser och uppgifter om avelspartner eller liknande.

Husse skulle alltså ut i Tängerkojan och hämta en söt liten sagobok, som dom skulle läsa för sin, som dom inbillar sig, naiva hund. Som vanligt hittar inte Husse det som skall hämtas, även denna gång. Han hade med sig hunden okopplad och den djä..n till hund fick se mig när jag gick på gångstigen för att ta mig hem. Hunden rusade på mig i stormande fart och jag blev tvungen att ta till flykten upp mot Sturollôs och Lassas. Men jag vet att jag kan pipa under rögåln och det kan inte hunden. I full fart kutade jag under rögåln och genom hallonhäcken in i lidret. Den arma hunden blev tvungen att hitta ett löthål för att komma in på gården och då var jag redan inomhus och han studsade runt på gräset för att tro att jag skulle stå och vänta på honom på brunnslocket eller så??

Jag blev lite flåsig, även hunden. Hade jag blivit trängd i något hörn så jag inte kunnnat fly, så hade det inte blivit lätt hunden, jag har många klor på alla benen och dom är vässade.

När gästerna åkt hem lockade Husse på mig och jag kom fram direkt och visade en liten mus som jag fångat. Då fick även jag en fest att glädjas åt.
 

Jag undrar hur muskött smakar med dill som krydda?   

Det är många som fyller år i bekantskapskretsen idag.

Ingels Eva i Boda Kyrkby

Nygårds Nils i Dalstuga  

Back Siv i Båkkar  

Sand Guns Joma i Offerbåkkar  

Husses och Mattes tandläkare Tysk i Stumsnäs  

Mattes bekant, Tros Lisa Bihl  

Vad jobbigt det är med ommöblering. Jag gissar att det är Ernst som ligger bakom alla idéer som landets husmödrar försöker verkställa. Nu har Matte med hjälp av Husse flyttat ut allt som fanns i sovrummet inklusive golv, lister och den förut så väggfasta vedlåren. Klädgarderoben är förvisso kvar men hänger i taket.

Jag har förstått ändamålet med detta efter hand. Jag är ju den som först och främst känner av när det är kallt på golvet här och var i rummet. Jag trodde det skett en kärnkraftsolycka i Forsmark när jag plötsligt fick se Matte klädd i vit overall, pannlampa och nässkydd. I denna utstyrsel bar hon bort all isolering.

Tänk, nu fick jag bevis för all trafik som skett under golvtiljorna. Det var råttskit i enorma mängder längs deras vägar mellan skivorna. Husse trodde det var linfrön från ett flertal hälsokostbagerier.

Under tiden avnjöt Bûdgårds Kjell med familj skön avkoppling vid badet och en bärplockarbuss åkte upp och vände vid Nygårdskorset.

Till Päkkos hade Johan kommit för att tillbringa några rekreationsdagar.

Jag känner mig lite hemlös nu när jag inte kan gå igenom sovrummet från stora rummet ut till köket. Jag måste ta omvägen över grusgången. Men detta skall väl bara vara en kortare tid.

Under tiden kom Ingemar från Kärvsåsen upp för att göra en garantiservice på Grållen. När Grållen gått ett visst antal timmar måste vissa underhåll göras och denna gång var det bromsarna.

Det var jättevarmt och skönt idag. Hönsen låg bara och badade i jorden i skuggan av hallonhäcken hela dagen. Eller så var dom rädda för ett par korpar som kretsade lågt alldeles nedanför Bûdgården.

Ehrling på Bôrrem rödfärgade Ljungbergs stuga i Lutherkroken. Han tittade betänkligt på alla bilister som inte förstod att det dammade i den blöta färgen när de körde fort. Husse var fram till affären och handlade. Vid Hästkassbåkkan stod Vattumannen och passade på vilt, han vinkade glatt som vanligt.

Fram på kvällen åkte Husse och Matte ner till byn. Där var det kräftskiva hos Snällesfolket. Deras grannars gavelprofil reste sig stolt över häcken.

Sivs vackra petunior prunkade mot stugväggen.

Johns ikullskälpta stornalle fick delta i välkomstdrinken, Matte skålar här respektfullt.

Siv dukade fram ett vackert dekorerat fat med kräftor. Stora, röda och magnifika Amungskräftor med klor som rörtänger.

En upplevelse för Husse som aldrig ätit svenska kräftor utan bara inmundigat utländska kräftor av koppjärksformat. John var en hejare på kräftor och han hade ett enormt handlag med att komma åt det ätbara. Husses mormor tyckte att kräftor bara var en stor "görpåse" med inälvor. Men Amungskräftorna erbjöd mycket att tugga på och riklig smakt av dill.

Så efter en uppsluppen och gemytlig trevnad med god mat och dyck runt köksbordet blev det dags för hemresan mot Bûdär. Ute på byn var det ingen synlig aktivitet. Hönsen kacklade välkomnade och jag gick de mina till mötes. Jag satt på en sten och lyssnade efter billjudet.

I morgon tisdag kommer Bonden att hämta hem lite hö från den välfyllda ladan på Vallen.

I morgon kommer säkert också Gunnel i Bingsjö att göra iordning en god tårta, för Leif fyller år. Leif älskar smaskiga tårtor, gärna med vaniljsås mellan bottnarna.

Rolf har namnsdag i morgon. Husse tror att Peres Linnéa och Nises Viola i Bûdbyn resp. Kärvsåsen, kommer att bjuda sina "Rolf-karlar" på något extra till kaffet.

Tänk så många det var som hörde av sig till Husse på hans stora dag, men så fyllde han jämt också! Det ringde, det kom besök, msm, FB, telegram och mail hela dagen till och med runt midnatt. Matte och Danne hjälptes åt att jobba med isolering av rummet så Husse på ålderns höst ska få varmt.

Vilka konstverk det kan bli av fogskum som får härja fritt.

Bonden kom upp och hejade på mellan grönfodervarven hos korna.

Plötsligt så fattades Dannes snus och mobil, liksom lösull till golvet. Husse åkte och hämtade allt som fattades. Han fick låna Dannes "snickarbil" och det var jätte- många andra personer som vinkade, timmerchaufförer, hantverkare och andra som inte skulle känna igen Husse.

När Danne åkt för dagen beslutade sig Husse och Matte för att ta en tur ut i skogen för att kolla efter svamp. De åkte mot Rockskogen. Innan vägen mot Flygfältet hade någon kört sönder jägarnas älgpass? Vilket nöje? Det måste vara svårt för vissa att skilja på mitt och ditt! Alt kan ju inte bärplockarna skyllas för.

Sedan åkte Husse och Matte upp mot Flygfältet och där hade marodörernas härjningar fortsatt av andras egendom.

En stor grop vittnade om att någon med kraftiga däck hade gjort rivstart. Det såg ut som en grop efter jättesköldpaddorns äggläggnig i Ecuador. Efter att passet förstörts hade de för säkerhets skull kört över ena passgaveln. Vilken spårstämpel!

Det var bara att beklaga och fortsätta att leta svamp. På Mattes specialställe lyste det gult av kantareller. På något ställe fanns det en plastlåda som någon bärplockare glömt.

Så gick färden hemåt igen och dagens händelser var över.

Det var fler bekanta till Husse som fyllde år idag:

Gädd Ingemar på Lônåsn

Hâga Lennart i Lerdal

Rymans Maria i Rättvik

I förrgår blev golvet klart i sovrummet. Danne och Matte lade den sista plankan med ett jubel.

Senare på kvällen kom skrubben och vedlåren på plats liksom alla golvlister. I går kom en murare från Västbôrtjâ hit upp, han håller för närvarande på med Appells skorsten nere i byn, och kommer till oss och ordnar spjället sedan.

Igår kväll kom Bûd Björn upp till stugan för att reparera några skavanker på stugan.

Samtidigt i går slog den lila vallmon ut i blom. Matte fick vallmofrö av Giftings Susann och nu har det blivit ett ståtligt resultat.

Inte nog med det! Hönan Bella som Husse och Matte fick i present av Körerna nedkom igår afton med tre kycklingar. Hon ruvar på åtta ägg och tre har kläckts. Två ägg till börjar nu ge ifrån sig mystiga ljud under skalen. Få se om det är Bodakôllor som kläckts ur dom andra. De tre som kläcktes nu var Edsbystintor eller karlar. Hönorna har turats om med att lägga ägg och ruva, men Bella från Edsbyn har tagit största ansvaret. Äggens Pappa är tuppen Vidar som dessutom har namnsdag idag.

Igår kväll skulle Nemos Matte trolova sig i Rättvik på en restaurant med sitt fjås från Gricksbo. Nemos Matte sjöng en låt för honom innan ringarna växlades och pusskalaset började, så övriga restauranggäster rodnade. Jag är tämligen omusikalisk så jag vet inte vilken sång Nemos Matte sjöng, men jag tror det var "Torsten nere i byns" älsklingssång "Gulli Gullan Ko-Ko som en gök, jag bjuder dej två rum och kök" eller så var det "Man skâ lôvå får värarô" av Trio Mâ Bumba. De hade två vittnen med sig, ett par kompisar från Vikarbyn. Nu lär det väl inte dröja förrän de ingår hjonelag på riktigt.

Idag har det varit den stora trädgårdsröjardagen. Trädgårdsmöbler har ställts undan och Grålle med släp likaså. Det blir väl ingen avkoppling nu i solen, när semestern börjar lida mot sitt slut. Matte har gnott med trimmern. Husse har klippt ända ned till korladu. Husse har tittat efter en adventsgran och Matte ordnat med alla blommor som börjat avta i blomning.

Svåger Råger och Mattes syster Yster kom upp och tittade på kycklingarna.

Så börjar det bli kväller. Bonden med skrinda kom upp till korna med grönfoder. Igår jäktade han till Rättvik för att köpa födelsedagspresent till sin älskade duva, som fyller år hela dagen i dag.

Det är flera som fyller idag för utom Nygårds Lena.

Niclas Einarsson, Änderåsen

Långsveds Kristina, Bûdbyn

Sand Håka, Offerbåkkar

Stor Berit, Båkkar

Angantyrs Per, Bûdbyn, men han bor nog i Rättvik numera.

Det är ju inte bara våran Vidar som har namnsdag. Numera är det två namnsdagar nästan varje dag och Arvid firas också. T.ex Nygårds Arvid i Solberga som glatt kör sin gröna EPA av Volvo Duett-stuk.

Igår kväll efter det att Matte gjort förhöststädningen klar ute på gården hade hon tänt marschallar och ljuslyktor lite varstans, men det var inte så lätt att fotografera i mörkret så bilderna blev rättvisa.

Husse och Matte satt och njöt på altanen. Det var alldeles mörkt utanför och innanför var det varmt och många ljus tända. Jag låg också där och njöt. Stora nattfjärilar satt på rutan och ville in liksom en massa åt. Så plötsligt satte det igång att regna, en riktig störtskur fyllde alla hörntunnor samt badkaret bakom huset. Jag hade precis gått ut innan det brakade loss. Jag bokstavligen flög in genom kattluckan. När jag skakade av mig blev det blött ända upp på köksinredningen. Matte torkade av mig med en handduk, vilket jag uppskattade storligen.

Idag var Matte igång med att städa uppe på bôttn. Tänk så mycket spindelnät det blir på en gång. Men inga råttskitar. Hon gjorde det väldigt ordentligt. Husse var ute och höll på med några brädlappar, som antagligen skulle bli spisved. Sedan var han ute och kollade kycklingarna som nu blivit två till under natten eller morgontimmarna. Det var två korsordsmönstrade alltså svart/vita. Nu är det tre ägg kvar, få se om dessa ger något eller om dom är blindgångare.

Idag skulle det bli en tur till Bjurs och Dösbârge. Nemos Matte med kavaljer är nu nytrolovade och skulle bjuda de närmast sörjande på trolovningslunch.

Framme vid Bingsjö Livs var det full fart på god arbetskraft från alla skrån som kanske rustade upp inne i affären. Det var ett strålande sensommarväder, högt i tak så att säga. Resan gick i snabb fart via Ingels till Bjurs. Husse och Matte kom sist fastän dom hade hoppats vara i tid. Det är längre resa än man kan tro.

Alla samlades utanför krogen och beundrade utsikten och kyrktornet. Industriskorstenen i Grycksbo flåsade ut gaser mot de svalor som ännu kretsade på himlavalvet.

Fästfolket bjöd gästerna till bords. Det skulle serveras helstekt gös mâ pärustampa. Det var gående smörgåsbord, som förrätt. Detta innehöll en mängd delikatesser såsom lax, melon, grönsaker, sill, sill, pastejer, olika såser m.m

Glädjen stod högt i tak när det skålades för fästfolket.

Så hände en liten maleur då fästmannens far Leif, skulle hämta sin helstekta gös. Han tog den största av dem och stjärten på Leif hängde över tallrikskanten, nej stjärten på gösen förstås hängde över tallrikskanten och med en för lätt smörgås som balans, stjälpte alltihop ner på golvet med ett kras, som fick alla övriga gäster i salongen att sätta i vrångstrupen. De andra gästerna såg ut som starholkar i sina nior och de fattade inte riktigt varifrån skramlet kunde härledas.

Ann-Lis var tvungen att sluta sina ögon för att inte få vitlökssås i dem.

Leif var lika glad och uppåt ändå trots att några av damerna hade fått stänk av vitlökssås mellan sina bröst. Leif blev förpassad till bordsgaveln av sin fru och nu fortsatte samvaron som från början. En servitör från trakten stånkade och pustade när han skulle ta hand om "kvarlåtenskapen".
Nu blev det presentutdelning. Kuvert och paket öppnades. Pengar och åter pengar, en spargris att lägga pengarna i samt dricksglas för olika ändamål.

Det kom en präst tillsammans med en kvinna in i salongen för att äta. Prästen var klädd i krage och svartskjorta. Husse och Leif tyckte att fästfolket kunde gifta sig på en gång för att "göra två flugor på smällen". Det fanns ju såväl vittnen som kantor på plats fast bröllopsmiddagen var förstås redan svald. Hur som helst verkade fästfolket inte tycka att idén var något att fastna för.

Klockan närmade sig 15.00 och nu gick de ut i det vackra vädret för att åka hemöver.

Vid Sörskog syntes vindsnurrorna på nära håll, de som man kan skåda från Bûdbyn i Boda Kyrkby. Från Boda Kyrkby kan man se de röda lamporna, som kanske all el vindsnurrorna alstrar, går till.

Husse och Matte stannade vid Bingsjö affären och tankade. Handlare Per var fortfarande kvar och jobbade. På parkeringen stod en Litauer och köpte in lingon men just då var det inga säljare där.

Väl hemma var det bara att planera inför morgondagens id.

Klockan ringde 04.30 och jag måste gå upp och se vad som var på färde. Husse for upp och började koka vatten och fyllde flera termosar, Matte ordnade samtidigt matsäckar i varsin ryggsäck. Det var ju septemberjakten på älg som inleddes! Husse och Matte skulle hänga med Rocka jaktlag på lite naturupplevelser i storskogen. Först var det samling i Dalstuga och älgpass delades ut, reglerna gicks igenom angående vad som gäller. Skulle någon av jägarna inte följa gällande bestämmelser kan det gå så illa att jägaren för ett nyp i örat och hjälper inte det kan det bli uteslutning ur laget. Husse har varit nära två gånger. Alla fick visa upp godkända skjutintyg för älgmärket i brons, bevis på löst jaktkort och försäkring, att godkända klass 1-vapen används med gällande licenser. Det är inte bara att hoppa med och jaga hur som helst när stadgarna skall följas. Men så blir det god anda i laget och inga orättvisor förekommer.

Husse och Matte fick åka upp till Våttberg och sätta sig. Det ville sig inte riktigt bra under detta utlägg. Älgar for upp framför hundarna men emellan passkyttarna. Hundförarna berättade hela tiden var de befann sig så passkyttarna inte skulla ha det alltför tråkigt, men Husse hade en lavskrika som sällskap på morgonen. Denna vår minsta kråkfågel är väldigt sällskaplig och det är inte ovanligt att de äter ur händerna på folk. Knutes Erik berättade för några år sedan att lavskrikor åt ur hans och Walter Olles händer när de jobbade i skogen.

Jaktledaren påkallade uppmärksamhet via jaktradion och det var samling och lunchrast i Lustgården (det är en biblisk jaktklubb!).

En brasa tändes och röken steg högt på himmelen. Det pratades, skämtades och smågnabbades. Många gamla jaktminnen kom på tal och skratten lät inte vänta på sig.

Nygårds Anders och Pellas Arne är två av veteranerna som jagat tillsammans i många år.

Här sitter lagets yngsta medlem, Berglids Karl Larsson med sin far. Han fyllde dessutom 22 år idag. Dom flesta av de andra medlemmar suckade längtansfullt tillbaka när de var 22 år gamla för många herrans år sedan, men Walles Kalle och Nygårds Patrik småskrattade eftersom de fortfarande är unga och potenta.  

Ingels Lena retade sin make Nicklas för att korven inte var tillräckligt bra och han lipade tillbaka som svar.

Mitt i det granna vädret satte det igång att regna, en rejäl skur.

Nästa utlägg skulle vara kring Rockvägen. Husse och Matte fick sitta på Djuppviksvägen på olika platser. Älgar for upp och hundarna följde dom energiskt genom flera socknar men det blev inte några tillfällen till skott. När Husse och Matte åkte hem stod det en stor älg och tittade på dom vid Trailerkurvan.

Innan alla skildes åt var det samling vid Myrvikskorset för sammanfattning och resonemang om morgondagens såtar.

Walles Kalle med hund var trötta efter alla turer genom berg och dalar.

De övriga i gänget satt lite här och var och småpratade, vissa var lite luriga efter alltför mycket frisk luft samma dag, andra väderbitna och väderstinna.

Bröderna Fröjd är två av lagets uppskattade solstrålar.

När Husse och Matte kommit hem var det åter tillökning hos mamma Bella i hönshuset. Denna gång var det nog en av Bodakôllorna som värpt ägget eftersom kycklingen var gulaktig. Husse och Matte har öpt tre gula hönor från Solberga av Blank Mor.

Matte och Husse städade ur ryggsäckarna och kvällsmat vankades på altanbordet. Matte hann dessförutinnan att peta ur trasigt bruk från öppna spisen.

Bonden med sin nyfirade hustru kom upp med lite grönt åt korna, som inte var så angelägna denna gång.

Under kvällen kom Päkkos Far upp till sin stuga, nu är det lingonplockningstider och han är jättesnabb och flink i fingrarna och repar av alla Vacciniumstand på bär.

Klockan ringde inte lika tidigt idag. Skönt! Jag låg och sov i salssoffan och följde med Husse ut till köket för att kolla vad han gjorde. Jag fick också mat fast uppblandat med riktig grädde. Det är gott det!

Dom åkte iväg från hemmet och jag var ute och kikade på omgivningarna. Det vimlar av näbbmöss här på gården. Jag är så trött på dom så jag biter inte ens ihjäl dem, de smakar dessutom illa. Matte tar dom i fälla en efter en. Dom äter ju inte nötter och gnager som vanliga möss utan tar maskar och annat slafs.

Husse och Matte åkte upp till Krocketpasset respektive Bergbokojan, den senare var Husses plats. Vilket strålande väder det var i antågande. Älg kutade kors och tvärs över markerna. Älghunden Heikki kom och satte sig hos Matte och ville bli ompysslad.

Fröjd Sven satt vid en myr strax väster om Bergbokojan och plötsligt så frustade det till och ut kommer två älgoxar springande. Sven röt till med sin magnifika basröst varpå dom stannade till och han sköt den ena, den andra accelererade i 100 knop mot Halvarsbûdär eller så. Strax efteråt hörde Husse hur det knakade i buskarna mitt emot. Ko och kalv kom springande bland sly och tät skog, plötsigt så girade de upp på vägen och Husse kunde fälla kalven. Dalstugahunden Sally var hack i häl och blev helt överlycklig över att älgen blev kvar.

Sallys Husse, Walles Kalle, kom så småningom och det hjälptes åt att ta ur älgen. Solen värmde och spyflugor kom i horder, så det var bråttom att få detta klart.

Efter att båda älgarna hämtats blev det samling vid Rocka och matprat.

Fröjd Kjell stekte pannkakor över den öppna elden. De andra satt i kring och umgicks. Det vattnades ur mungiporna på en och annan.

Jaktledaren beordrade fortsatt jakt och ett nytt utställ realiserades och pass lottades. Vid 14-tiden small det på Västbergsskogen och Patrik fällde en stor fet älgko. Straxt efteråt sprang det upp ko och kalv framför Nicklas, som fällde kalven. Båda dessa fällda djur lågt besvärligt till och krävde motorsåg, pulka, älgdragare och flera mannar. Kalven kunde dras fram med pulka.

Denna dag blev en fullständig heldag, slaktjobbet tog sin tid. Walle med fru och dotter kom också upp en stund och tittade.

Mycket godsaker samlades i hinken här ovan.

Walles Kalle har god hand med sina hundar, här kelar han med sin nya älghund som skall börja träna framgent. Den har passande nog fått namnet "Rocka".

Strax efter kl. 19 blev det dock kväller och Husse med fru kom hem till mig. Jag har legat på salssoffan hela dagen i lugn och ro. Hönsen har varit i hönsgården och kycklingarna hos sin vaktande mor.

Far i Päkkosgården har varit ut och plockat bär och fortsätter säkert i morgon.

Dahl Stefan, som bor i Rättvik men bördig från Boda Kyrkby, fyllde år i dag, hans mor är av Swahnsläkten från Getryggen.

Samma schema denna morgon med packning av ryggsäckar. Jag låg på soffan igen som igår natt. Idag skulle det bli varmare än igår, kring 20 grader varmt. Igår kväll fick jaktlaget sina pass fördelade. Husse och Matte blev lottade upp till flygfältet. Matte satt innan flygfältet och Husse i närheten av slutet på detsamma. Många älgar hade synts där i samband med björnjakten.

Jaktledaren sa exakt var Husse skulle stå, vilket också åtlyddes.

På kommunikationsradion berättade hundförarna varifrån de skulle utgå. Nu var det bara att vänta och slå mygg. En av hundförarna ropade att ko och kalv stötts upp och att de hade riktning mot flygfältet eller däromkring. Men strax efteråt ropade han att de svängt tvärt åt annat håll.

Matte fick den fina förmiddagssolen rakt in i passet, hon blev tvungen att arrangera någon sorts markiser av kläderna hon hade med sig i reserv. Husse började nu också få solen rakt i ögonen mot öster.

Plötsligt hördes knak och brak i ostlig riktning (förstås!). Husse fick se älgar komma kutande i full fart norrifrån. Husse såg att det var två tjurar och den första hade basthud hängande från hornen. Husse gick upp på vägen och så sken solen rakt in i kikarsiktet, men han knäppte av ett skott och älgen ryckte till men fortsatte, nu kom jämten Heikki efter och fortsatte förföljandet. Det blev ståndskall bakom en grandunge en bit in i gallringen. Sally hade mött upp från annat håll och tagit över. Heikki kutade till Husse och lade sig vid hans fötter medan Sally fick jobba med tjuren. Det var ett väldigt skällande, tyst ibland och så full fart. Walles Kalle hade så smånigom kommit fram till älgen, som då hade starvat å för alltid.

Nicklas och en filmare kom också så småningom och det blev en stunds fikapaus innan urtagningen tog vid.

När Husse sköt blev det ett sådant tryck runt hans mage så svångremmen gick tvärs av.

Klockan blev lunch och jaktledaren beordrade alla till samling och information om dagens fortsättning. Det är konstigt med naturliv, trots att de flesta bara sitter så blir det hungriga hela tiden.

Men det är väl så när det blir långsamt ibland och timmarna långa. Hur som helst beslutades det att älgen skulle hem för att flås och sedan fick det bli kväller för idag. Älgdragaren kördes i hästfinkan upp till flygfältet, det var ganska lätt att dra fram denna gång eftersom det fanns uppkörda vägar från den gjorda gallringen. 

Så reste älgen till slaktladan där flåning och annat kringarbete tog vid. Huden skall saltas och läggas ihop, vägning och så småningom lottning av morgondagens pass. Sanfrid hade också kommit för att kolla in hur jaktlagets status var för dagen. Manollo (t.h.) hade filmat dagen i skogen hela tiden. Husse frågade om det skulle komma med något om detta på Mittnitt, men så var icke fallet.

Jaktlaget har några år funderat på att ge ut en kalender med "vackra" bilder av jägarna i olika naturliga eller onaturliga positioner. Husse blev efter en del övertalning beordrad av lagets damer att plåtas som september månads kalenderbild. Efteråt kändes det skönt att veta att hans insats var gjord, nästa gång får Pellas Arne, Nygårds Anders, Bröderna Fröjd m.fl ta vid.

Så blev denna jaktdag till ända. Husse och Matte åkte fram till affären och handlade av syster Yster. Knekt Leif, Stur Ollôs Krille och Valle fanns även där plus en litauer eller lett som lätt köpte lingon.

I Boda firas flera födelsedagar idag.

Lâggar Tord i Änderåsen

Kersti Clason på Silverberg

Knapp Barbro på rågången mellan Kärvsåsen och Gulleråsen

I förrgår blev golvet klart i sovrummet. Danne och Matte lade den sista plankan med ett jubel.

Senare på kvällen kom skrubben och vedlåren på plats liksom alla golvlister. I går kom en murare från Västbôrtjâ hit upp, han håller för närvarande på med Appells skorsten nere i byn, och kommer till oss och ordnar spjället sedan.

Igår kväll kom Bûd Björn upp till stugan för att reparera några skavanker på stugan.

Samtidigt i går slog den lila vallmon ut i blom. Matte fick vallmofrö av Giftings Susann och nu har det blivit ett ståtligt resultat.

Inte nog med det! Hönan Bella som Husse och Matte fick i present av Körerna nedkom igår afton med tre kycklingar. Hon ruvar på åtta ägg och tre har kläckts. Två ägg till börjar nu ge ifrån sig mystiga ljud under skalen. Få se om det är Bodakôllor som kläckts ur dom andra. De tre som kläcktes nu var Edsbystintor eller karlar. Hönorna har turats om med att lägga ägg och ruva, men Bella från Edsbyn har tagit största ansvaret. Äggens Pappa är tuppen Vidar som dessutom har namnsdag idag.

Igår kväll skulle Nemos Matte trolova sig i Rättvik på en restaurant med sitt fjås från Gricksbo. Nemos Matte sjöng en låt för honom innan ringarna växlades och pusskalaset började, så övriga restauranggäster rodnade. Jag är tämligen omusikalisk så jag vet inte vilken sång Nemos Matte sjöng, men jag tror det var "Torsten nere i byns" älsklingssång "Gulli Gullan Ko-Ko som en gök, jag bjuder dej två rum och kök" eller så var det "Man skâ lôvå får värarô" av Trio Mâ Bumba. De hade två vittnen med sig, ett par kompisar från Vikarbyn. Nu lär det väl inte dröja förrän de ingår hjonelag på riktigt.

Idag har det varit den stora trädgårdsröjardagen. Trädgårdsmöbler har ställts undan och Grålle med släp likaså. Det blir väl ingen avkoppling nu i solen, när semestern börjar lida mot sitt slut. Matte har gnott med trimmern. Husse har klippt ända ned till korladu. Husse har tittat efter en adventsgran och Matte ordnat med alla blommor som börjat avta i blomning.

Svåger Råger och Mattes syster Yster kom upp och tittade på kycklingarna.

Så börjar det bli kväller. Bonden med skrinda kom upp till korna med grönfoder. Igår jäktade han till Rättvik för att köpa födelsedagspresent till sin älskade duva, som fyller år hela dagen i dag.

Det är flera som fyller idag för utom Nygårds Lena.

Niclas Einarsson, Änderåsen

Långsveds Kristina, Bûdbyn

Sand Håkan, Offerbåkkar

Stor Berit, Båkkar

Angantyrs Per, Bûdbyn, men han bor nog i Rättvik numera.

Det är ju inte bara våran Vidar som har namnsdag. Numera är det två namnsdagar nästan varje dag och Arvid firas också. T.ex Nygårds Arvid i Solberga som glatt kör sin gröna EPA av Volvo Duett-stuk.