Brändbodflyten blev det för Husse på förmiddagen och Matte höll till på vägen närmare hemåt. Det är nog det längsta passet att ta sig till, ända mot Blåbergsåsflyten. Det är mycket att upptäcka på platser som inte folk passerar så ofta. Älgar och annat vilt lämnar visitkort på olika vis. Vildvuxna myrtallar har fått levt sitt liv utan ingrepp och undanröjning.

Vid passet fanns en gammal kamin som någon satt fast i en tall, så den får vara kvar tills tidens tand eroderar den.

Det hände inget speciellt under förmiddagen förutom en flock stjärnmesar som kom svirrande aktivt letande bland kronorna för att på ett stressigt sätt fortsätta till nästa.

Det blev nästan som duggregn ett tag när rådimman sänkte sig till marken bland de nu så gulbruna hjortronbladen och vissnade skvattramsblommor. Älgarna har härjat vilt runt en tall, de verkar ha dansat ringlekar.

Vid sidan om var det uppsparkat mossa på flera ställen och mitt i allt detta spår av älgklövar. Kanske du vet vad en sådan ring är? Brunstgrop är det ju inte.

Det blev korta upptag för älghundarna denna förmiddag, inget speciellt av intresse hände förutom ett militärplan som flög lågt i blixtens fart, så det slog lock för öronen.

Det blev en stunds samling vid Myrvikskorsningen och resonemang om eftermiddagens schema. En skramlig vit folkvagnsbuss med thailändska bärplockare åkte fram och tillbaka. Thailändarna vinkade glatt och vänligt åt jaktlaget som förstås vinkade tillbaka. Stackars människor som måste åka ut i sådana risiga bilar.

Andra passningen blev en kortis kring Näverberget. Det utstället gav heller inget i frysboxen, men dagarna innan har ju givit desto mer. Två av passkyttarna satt på stickvägen från Bûdvägen. Där körde en skogsmaskin av en charmbefriad förare som inte ens kunde säga hej eller vinka till den kvinnliga skytten. Han kanske trodde denna Diana var livsfarlig? Hon ville nog bara bjuda på en kopp kaffe.

Husse satt närmare Kringeltjärnsparkeringen, lugnt och offside från de övriga. Under tiden fick Husse ett sorgebud på mobilen. Hans ena brors hustru hade precis avlidit. Husse och Matte var och hälsade på dom för precis tre månader sedan och då var Yvonne relativt pigg, men så har den elaka sjukdomen förtärt henne inifrån undan för undan. Nog borde hon fått vara med ett tag till, nyss fyllda 70 år, men hon var väl för snäll och generös mot alla.

Så blev det avslutning på denna skogsdag och samling hos Myrviks Nicklas i byn för sammanfattning och redogörelser om eventuella älgobservationer denna dag. Sedan lottdragning av pass med förhoppningsvis vinstlotter.

Husse och Matte var tvungna att åka hem lite tidigare än de andra. En murare hade varit hemma och lagat öppna spisen. Man skulle kunna tro att en murare slaskar ner över hela rummet, men han hade städat efter sig. Vilken en!

Husse och Matte åkte åter till slaktladan där det fortfarande var eftersnack. Husse och Matte lastade in älghornet i bilen och åkte till Karls Gösta, som skulle hjälpa till med monteringen.

Nu var det i alla fall hemresa på allvar, sängarna väntade. Det gjorde även jag och Bella med sina pigga kycklingar som sticker ut sina huvuden under sin mamma.

Igår, fredag, var dom ut igen i skogen. Det var dimmigt på morgonen men sedan blev det högsommarvärme, många av medlemmarna i lagen lättade på klädseln ju längre fram på dagen det led. Långkalsongerna hamnade i ryggsäcken. Det var älgflugor i mängd som slog sig ner på skogsbesökarna och dessa flugor flyttar sig ogärna, de tar utan att fråga med sig en köttbit ur huden på såväl folk som fä.

Husse och Matte höll till på vägen och passade vid Bergbûdär. Rakt över mot Tinastickarn smällde Finngärds Jan ikull en kviga under förmiddagen. En smäll och sedan klart. Eftersom hettan tilltog beslutades att inte passa om utan åka till slakteriet och ta rätt på kvigan innan alla spyflugor på jorden genade hit.

Pellas Arne vet hur en kniv skall föras och skar tvärsäkert kors och tvärs.

Efteråt var det lite allmänt snack innan alla skildes åt för denna gång.

Finngärds Jan och Nigåls Andôs resonerade om älgjakten förr och nu.

Två ur den kvinnliga fägringen var inne på Facebook och tittade på muskulösa jägare från andra lag.

Nigårds Patrik började gäspa och kände hemlängtan efter sina tvillingar vid Myggsjön.

I morse ringde inte uret lika tidigt som annars. Husse och Matte skulle iväg till Bôrrem för att få hjälp med kötthanteringen och en smula undervisning i styckningskonsten.

Här hemma i hönshuset vaktade Bella ihärdigt så ingen annan höna kom för nära sina små söta kycklingar. Jag kan inte förstå hur alla dessa kycklingar ryms under hennes vingar. Dom tittar fram som gubben i lådan överallt till och från.

Husse och Matte hade på kvällen ett ärende till slaktladan och de tittade samtidigt på Myrviks Niklas och Ingels Lenas nya valp, som heter Sixten. Nova var också där och passade hunden, så den inte rymde för långt bort.

"Se så respektingivande jag är"! 

"Det här örat får du slicka på" sa Lena, "men det andra är Niklases öra!".

Nova tycker om att busa med Aborr Andreas, som nästan blev nedtagen ibland.

Husfar satt på taket och tittade på alla som sjåade nedanför.

Husse och Matte åkte hem och grillade lite till kvällsmat innan det var dags att spela piano och cittra. Men då gick jag ut! Jag är så trött på dessa bodalåtar och bingsjölåtar, men faktiskt har dom spelat en gammal låt som Clearwater spelar. Då spelar Matte så hon nästan lägger örat mot strängarna.

Igår fyllde Pellas Anders 92 år.

Angantyrs Eva 87 år.

Idag fyller grannpojkarna Knuts Erik och Holms Gusten 17 respektive 19 år i Bûdbyn. Hed Roy i Kärvsåsen har namnsdag.

Och i morgon fyller allas vår handelsman Per i affären 50 år (eller 50 bast som han själv uttrycker det). Hurra, Hurra, Hurra, Hurraaaa!

  I söndags var det full fart igen med spelandet i såväl Boda som Bingsjö kyrkor. Slut med semestern!

Sven Trägårdh höll i ordet i Bingsjö.

Efteråt träffades Finnmarksteamet och bestämde höstens program bl.a de populära förmiddagarna i bystugan och olika teman föreslogs. Det blev en lång dag. Husse åkte vid 8-tiden och sedan var de båda hemma vid 20.30-tiden

Igår måndag jobbade Matte på kyrkogården och Husse i Boda, såsom det brukligt är. På vägen till Boda mötte Husse brunnsborraren Marits Gunnar från Änderåsen, som kom körande med sin firmabuss och hade släp efter. Det var bara för Husse att backa ner från halva branta backen innan det gick att mötas. Gunnar och Husse slängde käft en stund innan de fortsatte.

Här hemma är det full fart på kycklingarna. Dom växer fort och gör mer och mer framsteg. Hönsmamman Bella är en riktigt vaktande mor som inte släpper någon annan höna för nära sina små.

På tisdagen jobbade Matte i Dådran hela dagen med kyrkogård och kyrka. Husse åkte till Boda och denna gång var det också möte i brantaste Lidbergsbacken. Mökjas Rolf, Bränd Far och Gifvanes Anders höll på att städa upp efter vindfällningen. Anders tyckte att Husse skulle köra runt Ingels i stället för att vänta på att Rolf skulle få fullt lass. Så det blev att backa än en gång, nu börjar Husse få in snitsen.

Swahn Göran och Spångmyrs Åke höll på att lägga om taket på ena uthuslängan vid Boda Prästgård. Under nuvarande taktegel fanns det spåntak och därunder näver i stället för tjärpapp.

På eftermiddagen spelade Husse på Backåkern och det var ett kärt återseende. Maj från Mårtanberg hade sin lapp i handväskan med önskelåtar som hon ville Husse skulle spela. "Den här lappen har jag sparat tills du kommer åter efter semestern, jag vill inte lämna den åt någon annan!" Ett rörande förtroende som Husse får. Gesar Arne ilade in på sitt rum för att hämta det bruna konvolutet med fyra gamla evergreens som han ville lyssna på. Prydliga och fina Jones Gulli delgav prästen Lennart allt som händer i Bingsjö med brunnsborrning och annat. Knapp Britta säger alltid när Husse spelat närmare ett par timmar och håller på att packa ihop notväskorna "Inte skall du väl gå redan?" Då är det svårt att bryta upp och lämna sina rara åhörare.

I Prästgården hade det samlats många barn och ungdomar som slutat dagens skolgång. Två grupper med runt 20 stycken i varje. Det är fantastiskt bra för att vara en så liten församling som Boda.

Ulla som bor i huset där Margareta Wilkensson bodde fyllde år i tisdags.
Mans Sune fyllde i måndags.

I morgon onsdag fyller Nygårds John från Dalstuga 90 år.

Carl-Olov Strömlid från Solberga fyller 75 år och hans granne Måns Dahlberg fyller 18 år.

Vilken brittsommar det var i helgen och dessförinnan! Inte ens älgarna ville gå ut i solen. Husse och Matte hängde med laget ut men det hände inget speciellt. Många djur, som inte var skjut-tillåtna fanns dock, som alltid. Det small några skott på Norra, som sedan kom Norrfolket körande med några långbenta varelser på släpkärran senare under kvällen.

Samvaron vid lägerelden var dock alltid trivsamm. Korvarna svettades över lågorna liksom de hungriga matgästerna vid brasan.

Husse blev lottad till ett nytt hygge i närheten av Flyten. Där var det så gassigt i solen på eftermiddagen så Husse måtte ta av sig för att stå ut.

Lisbeth höll på ett manligt sätt i sin korv.

Svamp i massor fanns det också på vissa ställen, trots torkan.

Igår kväll blev Husse och Matte inbjudna på Nemo-fika till Kärvsåsen. Nemo fick en ny hundbädd av Kusjerks Far.

Kan något bli så mycket svartare?

Nemos Matte hade en ny klänning på sig som hon satt bakfram, hon hade i brådskan satt framsidan på ryggen.

Naturen är så speciell i storskogen, där kan till och med tallarna få grönska av björklöv, eller så har skogvarktaren på Stora gjort en ympning.

På söndagkvällen började det att blåsa upp kraftigt och det regnade mer och mer. Under natten blev det riktigt oväder.

Allt enligt SMHI:s prognos. 

Det är som "veckan efter" nu när CCW är slut för i år. Nu är det mindre rusch på gatorna i Rättvik och än mindre blir det när skolorna börjar.

Jag och hönsen har ju vårdat hallonhäcken på vårt vis, även de intill liggande hallonsnåren. Hönsen har hjälp till att gödslat och resultatet har blivit livgivande gott. Matte har gått omkring med sin plockarutrustning flera gånger och skördat markens gåvor.

Ibland skriker Matte rakt ut och fäktar med armarna när hon ser en hallonmask ringlande i butten.

Nere i Budgården är det febril verksamhet med skorstenskompletteringen och kaminmonteringen. Budgårds Kjelle jobbar och står i från morgon till kvällen och han är nästan bosatt på skorstenen.

Grannarna i Päkkos har gått och blivit jätteförkylda och kände sig lite nedstämda av att inte orka vara i farten som annars. Päkkos Lars kom över och ändå en stund och småpratade med Matte.

En dag var det en insändare i DD om största björken. En kvinna från Sunnanhed hade skickat in ett foto av sin björk som var ca 18 meter hög, stammens omfång i brösthöjd var 2,43 meter och kronbredden var 14 meter. Min björk här ute är ju också stor så jag beordrade min Matte att mäta björken. Skulle den kanske vara lika maffig som den i Sunnanhed? Husse och Matte mätte ut enligt gängse regler från Google. Det visade sig att måtten blev ca 20 meters höjd, kronbredden var lika den andra, omkretsen var dock ca 2, 80 meter. Så då skickade Matte in fotot och hoppas nu att stafettpinnen går vidare i trakten.

Så blev det ett åskväder, några knallar och störtregn. Korna slog läger under björken och räknade sekunder mellan blixtar och dunder.

I morgonkväll blir det nog en musiksalongsresa till Kvârgâtu i Gulleråsen. Mer om detta framivir.

Igår kväll åkte Husse och Matte till Boda Kyrkby. Först skulle Husse in på sitt jobb och ordna något och sedan var det något mer ärende innan färden gick genom sköna Änderåsen, förbi den inbjudnade Majs Kiosk och Bysjökurvan och vidare förbi Karlströms innan byn Gulleråsens rågång var beträdd. Missionshuset stod pampigt på vänster sida och sedan mitt emot finns Gunnar och Ewas inbjudande hem med en härlig altan. Gunnar har snickrat och stått i för att få den inglasade , avkopplande rummet klart och Ewa har kört hårt med spikpistolen, över 4000 skott hade hon bränt av innan panelen var på plats.

Efter en härlig middag rymde Husse upp på övervåningen för att stämma cittran. Men den hade hållit sig onödigt bra så det var bara små justeringar. Matte hade också sin cittra med sig. Husse satte sig vid pianot och så körde de igång med de melodiösa och snitsiga Bodalåtarna. För Ewas del är det ju invant med den musiken eftersom hennes far är en storspelman och var en av de starka medlemmarna i laget när han hade krafterna i behåll. Det blev massor av låtar. Gunnar satt ensam som publik och applåderade, ibland ropade han "da capo!" I synnerhet när de spelade "Nu skâ je ut och friâ, vassare tre sa gôssn"! Klockan blev mörkt ute, en kvällsfika med levande ljus och så bar det av hemåt till mig, Vidar och hans damer.

I morse höll Husse och Matte på och jobbade lite här hemma under förmiddagen innan de skulle åka till Rättviks och Gammelgården. Där var det säsongsavslutning, fiket skulle slå igen och sommarens underhållningskvällar var avslutade. De flesta av gårdens alla stugor var öppna för påseende. Brandkårens skylift fanns på plats för att de som ville kunde få en lodrät tur att besiktiga närområdet från ovan.

Sjörs och en av Traktor Anders rekordeliga anställda skötte skyliften.

Husse funderade starkt på att åka upp och ta några bilder från en ovanlig vinkel. Precis när han tänkte att skrida till verket blev det något fel på skyliften och den åkte inte ned. Hur brandmännen än vred och ryckte i spakarna stod den säkert kvar högt upp. Men det fanns en stege att ta sig ner och det var viga personer som var uppe. Daniels Janne kom till undsättning och lyckades reparera felet.

Det fanns även gamla fina bilar uppställda till påseende nere vid majstången. Tutullbagarn hade sin fina gamla Fiat 1100 där. Den andra bilen från vänster.

Husse och Matte gick in i några av de gamla husen bl.a ett från Bingsjö stod där full med gamla hushållsattiraljer.

Dr Bjernulfs karakteristiska och omisskännliga profil fanns där och han kunde berätta mycket om vissa av husen.

Bygdekännaren Björn Engström från Klockarnäs var också med och synade intresserat de olika föremålen och kommenterade på sitt klingande enviksmål. Han tog sig även en pratstund med Siv från Bingsjö.

Det tröskades för fullt med hästar i vandringen. De skulle försöka lära upp en ardenner som var lite rädd för ljudet.

Grannas Bengt, en gammal van hästkarl från Båkkar, gav goda råd från sidan.  

En ung ardennervrensk skulle försöka bli lite van med folk och fick ledas runt av sin ägare. Mycket kraftiga musikler och kött i rörelse.

Lisells Folke, också en van hästkarl, var givetvis med.

Även multimusiker från Sjurberg var och betraktade grannlåten.

Husse och Matte gick runt i stugorna och tittade. Karls Karin satt och vävde band "Ja nu sir je! Hä ä ju fôltje från Bûdär". Hon provade kvalar på Husses breda handleder.

Fyr Ingrid från Lerdal satt i en stuga med en hund i sällskap. Hon berättade hängivet om sina katter och Matte berättade lika hängivet om mig och den danska kvinnan.

Så var detta besök färdigt och de mina åkte hemåt, men de gjorde en sväng till Östra Bôrrem. Där träffade de Grälls Svante med fru och barn. Deras hund var helt galen i att dyka i från bryggan efter stenar.

En motorbåt kom med Jones Benny vid rodret, han bor ju längre bort vid Ljugaren mot Stenbackshållet. Han och Husse spelade fiol för många år sedan.

Ollas Sören var i sin sjöbod och bar plank till båten.

Så gick färden till Sandvikens fäbodar. De mötte de en bil med texten Ollas Måleri.  

Fäbodarna i Sandviken är enormt välvårdade och bibehållna. Det gick kreatur där med skällor runt halsen.

Utanför en av stugorna fanns vackra planteringar.

En stege hade blivit en praktiskt transportkärra från parkering genom skogen ner till stugorna.

Så åkte dom hem och det kom en åskskur och lite sol och regn igen.

Bonden lunkade i sakta mak från Bûdgårdsvägen till Nygårds efter att ha kollat om djuren haft en lugn natt på sitt nya bete. Nere i Bûdgården höll Kjelle och Arne på med kaminen. De lyckades med förenade krafter bära in den tunga pjäsen till sin nya placering i stugans matsal. Efter ett stort inpassningsjobb föll bitarna på plats med en smäll och Kjelles idoga jobb börjar komma i mål.

Matte åkte tidigt till kyrkogården för att jobba med att rensa grusgångar och trimning av gräskanter.

Husse var hemma med oss körde ved, nu börjar det bli ett oroande missljud från vänster bakhjul, var kan man trycka in fett där någonstans. På framhjulen finns ju nipplar. Det låter som om det saknas fett kring rörliga delar.

En mörkblå folkvagnsbuss med ett sorts emblem på sidan körde upp och vände mödosamt i korsningen här uppe. Bilen lät rosslig i luftören. Ett antagande som Vidar och jag gjorde: "Det där är en hög med bärplockare!"

Matte kom hem på eftermiddagen sent och strax efter kom Knutes Tage och Åke med bil och trailer för att transportera Mattes älsklingsbil till bildoktorn i Boda-Åsarna.

Efter en liten stund på altanen kring kaffe och prat skred alla till verket.

Efter diverse förberedelser kom Saab:en på flaket med Matte vid ratten.

Åke öppnade dörren för Matte och berömde henne för hennes enormt skickliga parerande på flaket och att hon drog i handbromsen i tid.

Så bar det iväg mot Boda Kyrkby genom regn och solljus om vartannat, våldsamma skurar och solvärme. Väl framme skulle nu SAAB:en av flaket, det måste ju gå lättare? Matte satte sig åter vid spakarna och bilen puttades ner på plankorna. Av bara farten hasade den ena plankan åt sidan och Matte körde ner mer eller mindre ner på tre eller två hjul. Konstycket hann dessvärre inte fotograferats för alla stod bara och gapade och funderade på hur detta skulle gå.

Efter denna upplevelse eller cirkuskonst kom bilen på plats för att få sin renovering. Alla åkte nu hem igen lättade och upprymda över Mattes förarmanöver.

Under resans gång uppenbarade sig en stor regnbåge söderut. Här syns den från Ovanmyra över Staffasgården.

Tage gillade regnbågen skarp och beundrade dess färger.

Nu kan den första etappen av Mattes framtida "åkdon och termos" anses som inledd.

Igår var det full aktivitet på taket i Budgården. Kjelles kompis Arne från Ekens södra förorter har kommit hit för att disponera lite fritid. Det är ett sjå med alla rör som skall upp och ner i skorstenen.

Här hos oss prunkar Husses Flox som han flyttat hit från Boda.

Igår kväll kom även Bûd Sonja upp till sin idylliska suga tillsammans med sin Rumän, ett oskiljaktigt par längs vägarna.

I morse åkte Husse och Matte till Dådrans kyrkogård och klippte gräset, lade plattor under vattentunnan, ryckte uggôl, krattade m.m Sedan vidare till kapellet och klippte där. Greens ulliga får gick vid herrgårdsladugården och njöt i solen helt oanade av sin dystra framtid.

Det blev en febril förmiddag, nu blev det bråttom åter till Bingsjö för att lasta av klipparen och de andra verktygen för att snabbt åka hem och duscha. På den grusiga Dådranvägen mötte de författaren till "Dådran kära Dådran!" kyrkvaktare Pettersson från Tällberg på väg till Kronstugan för att tillbringa några lediga dagar i idyllen där med harts och stråke.

Husse var kallad till Roligs Mor och få tänderna undersökta. Roligs Mor sjöng i Rättvik-Boda kören när det begav sig. Där jobbade också Gruvris Elisabeth från Änderåsen, som vinkade igenkännande. Husse skulle försöka säga "Hej!" men med sugar och utfyllnadstussar i munnen blev det ett ohörbart stön. Elisabeth var solist i ett band i Siljansnäs förr, kanske även nu? Leif, Nis Anders och kanske även Geldern var med och lirade?

När Husse och Matte åkte på Finnvägen började en lampa lysa på instrumentbrädan och bilen tappade ork när de körde upp mot Hållbergsbacken på Kringlôn. Turbon verkade för en stund tappa sugen. Matte stjälpte av Husse vid Louises Kiosk och åkte till Hedmans Toivo, som kopplade på diverse datoranslutningar för att kolla vad som hänt. Han hade en stressig torsdag och kunde bara kolla att det var något "skit i förgasarn".

Husse låg hos Roligs Mor, som med mejslar och stämjärn skrapade tandsten och hon blästrade av tänderna. Fantastiskt det blev ett leende likt Humphrey Bogart kanske, fast han kanske hade protes?

Så gick färden till Finnbacka skjutbana, där det skulle förrättas skjutprov för björnjakt. Det är inget Husse och Matte är intresserade av, men Husse hjälpte till att markera i alla fall.

Nu är det kväller och nere i Budgården sitter Kjelle, Arne och Sonja i trädgårdsmöbeln vid lillstugan och kurar skymning. På Vallen går korna och betar. Det ser ut som en gammal skolplansch från förr med beskrivning över hur det ser ut på landsbygden eller vid en fäbod. En vackert grön vall med kor i olika skiftningar. Nu tror jag Husse blir lite lyrisk, det låter nästan som när Ernst pratar på TV:n, förresten nu sitter ju Matte och tittar på Ernst och njuter av att se en kreativ karl.

Nu är den lilla fina vägen till byns fäbodar åter sönderkörd av skogsmaskiner och timmerbilar. En liten byväg som inte är gjord för dessa tyngder. Jag trodde att det var färdigt för denna gång efter att Liss Åke grusat och återställt vägen efter maskinernas framfart tidigare. Nu är det dags igen? Få se om det är någon som känner sitt ansvar denna gång? Jag kan ju gå på sidan av vägen men dom som måste köra bil är det inte så roligt för i längden.

Igår var det en sådan där långdag som det är ibland. Det börjar tidigt på morgonen och slutade vid 22.30 Då är det tråkigt att vara hemma själv. Visserligen har jag sällskap av Bondens djur och hönsen i viss mån, men det är inte samma sak som då Husse och Matte finns här.

I går morse skjutsade Husse Matte till Boda prästgård för att städa efter alla som varit där och haft verksamheter. Likadant i Mikaelsgården där ungdomarna håller till på tisdagkvällarna. Dom måste ju alltid vara så att säga "mitt emellan". De kan inte vara inne och inte ute, de skall kuta fram och åter och dra in grus och smuts. Meningslös syssla.

Swahn Göran och Spångmyrs Åke hade nu kommit till andra sidan av de långa uthusets tak. Nu börjar nytt och fint taktegel kröna det gamla anrika uthuset.

Husse var nere i Rättvik på en personalsamling. Sedan raskt åter till Boda. Husse skjutsade Matte till Mora för en koll på lasarettet och det var sannerligen tur att Husse åkte med, annars har Matte inte klarat av att åka själv tillbaka till Boda efter ett sådant krävande besök.   

Husse hade bilen alldeles nytvättad, men vad spelar det för roll när den som ansvarar för prästgårdstomtens skötsel måste trimma alldeles invid bilen och spruta ner med jord och gräs. Tänk om Husse skulle göra så tillbaka, hur skulle det låta då? Folk blir mer och mer egoistiska, det är verkar vara tidens utveckling, var skall det sluta? Att tänka på sin medmänniska tycks vara historia.

På kvällen var det körövning med Bodakören och det var flera nya medlemmar, fyra härliga tjejer, tre till alten och en till sopranen. Sedan äntligen hemresa. Nu är det kolsvart under färden, det gäller att åka lugnt så det eventuellt går att hinna bromsa in för något vilt.

Vid Hästkassbåkkan stod en skogsmaskin och en stadsjeep fick lov att backa för Husse. Vägen var som ett plöje med vatten i fårorna.

Idag har det varit hemmadag och underhållsjobb. Matte har putsat fönster och skurat altangolvet. Husse har dammsugit altantaket och sotat skorstenen.

Bella tog idag ut sina småttingar utanför carporten för första gången. Oj vad de hade mycket nytt att undersöka, grönt gräs att äta och konstiga stenar att hoppa upp på.

Husse åkte fram med sopor och passade samtidigt på att handla och förstås hämta posten. I affären var det kaffekvart för Marits Gunnar och Jones Peter som för övrigt höll på att ordna med slangar och annat till det nya borrhålet.

Så hem igen och nu var det kö på den skitiga Bûdvägen. Syster Yster och Svåger Råger och Knutes Jonas stod och pratade och på en skördare intill satt en person och tog en kafferast.

Är det några bekanta som serverar födelsedagstårta nu i dagarna?

Igår fyllde Aborr Andreas i Bingsjö år, nästa år så blir det salut på allvar.

I Boda Kyrkby fyllde Jann Knuts Gullan år.

Idag serverades tårtor hos:

Fhinn Emelie i Nôdre Gässbin som nog tar körkort.

Slars Inger i Ovanmyra.

Rolfen Nyström i Svabensverk gör nog en tårta med älgkött på.

Sköna höstdagar med solsken och vackra färger. Hönsen har fått varit ute så mycket de ville. Bella med sina sexlingar har varit ut och visa telningarna runt på tomten. Husse satte upp en hässjegubbe och det kom mask fram ur jorden som kycklingarna kämpade om.

Matte och Husse åkte ner till Amungen för att skölja några dukar.

Bonden och Emil höll på att lasta dynga.

Nere vid sjön prunkade de vackra förhöstfärgerna och gjorde speglingar i vattnet.

Matte mindes att när de gick i simskola här så fick de simma ut till Storsten, när de började kunna simma ordentligt. Ibland var det så högt vattenstånd att Storsten knappt syntes.

Hemma hos Bonden hade Emil parkerat sin traktor, den skulle visst lämnas in på service.

Vägen till Bûder har fått en viss uppryckning mitt på av någon snäll människa. Det avverkas mer och mer och nya vyer träder fram.

Vilket vackert väder! Vid affären i Bingsjö var det full rusch. Jones Peter och Marits Gunnar var där och jobbade. Mats Ljunggren hade handlat korv och tittade på allt som gjorts.

I kyrkan skulle Bingsjökören öva men först fanns det lite tid över för musikövning med Cittronilerna.

Husse och Matte åkte sedan till Boda kyrka för att jobba på ett bröllop. Knuts Tom från Lônåsn skulle knyta Hymens band med en Hanseskôlla från Rättvik.

Sven Erik och Fix Britta från Västgärde skulle medverka med sång och dom kom tidigt för att öva. Det var föresten bara Sven Erik som sjöng Fix Britta var med och bar högtalare och sladdar.

Prästen Per Sundberg från Viborg skulle viga paret.

Klockan närmade sig för sammanringningen. Det började komma folk från olika håll. Släkt och vänner. Husse gick ut och pratade med brudgummen en stund, han visste inte än hur hans blivande fru var smyckad. En överraskning. Sångaren kom också ut för att vädra lungorna.

Knuts Lars och Ulla, brudgummens föräldrar, står och pratar med Gruvris Margareta och pojkarna. Knuts Lars undrade med Husse om det snugat ti Bûdär än?  

Så kom bruden, Margareta assisterade och hjälpte till med klänningssläpet som var långt och vackert. Dom avancerade upp ett trappsteg i taget till kyrkans portar.

Sömmerskan på Nalletyg i Rättvik hade varit med och ordnat brudutstyrseln.

De väntade in klockringningen i vapenhuset och Matte ordnade med dörrarna så det bara var att skrida in.

Så gick vigseln av stapeln enligt sedvanlig tradition och de båda sa "JA!" till varandra.

Vilken tuff frisyr en av de unga marskalkerna hade.

Så tågade de ut till tonerna av Delsbo Brudmarsch och det hurrades och risgryn kastades utanför kyrkan med den milsvida utsikten i bakgrunden.

Det rökte ur Roos Stures skorsten och Ensen låg rogivande ner mot Ingels.

Så var det att plocka ihop allt och sedan åka hem till oss. En av kycklingarna till Bella hade rymt och inte hittade hem. Husse hittade henne stå ute och darra av frossa i hönsgården. Dom andra hade säkert försökt locka in den, men då det inte lyckades gick de trots allt in och satte sig att sova på vaglarna. Bella lade sig i sitt rede med de övriga kycklingarna. Matte och Husse lyckades fånga in kycklingen som vild av glädje kröp in under Bellas vingar. Tänk om den blivit bortglömd? Stackars liten!

Söndag och arbetsdag för vissa från morgon till kväll. Kyligt och disigt på morgonen men solen sprack fram ganska fort. Husse och Matte packade bilen med matsäck och fika och begav sig till Boda kyrka.

Det kom ganska mycket folk, tack och lov, nu när det var något extra som erbjöds besökarna. Hjort Berta, Petters Margareta och Finn Gunvor kom ganska tidigt och småpratade lite innan de gick vidare över kyrktröskeln. Även Göras Britta var där, hon har sjungit från läktaren många gånger då hon var med i kyrkokören.

En damkör från Saltsjöbaden skulle komma och sjunga i gudstjänsten. Dom bor på Tällbergsgården över helgen. De sjöng flera sånger och fick applåder efter den avslutande hymnen.

Husse och Matte åkte sedan till Bingsjö för att göra en repris, men dit kom tyvärr inte kören med, för de skulle resa hem igen under eftermiddagen.

En och annan från Finnmarken sa: "Det är intressant att få lyssna på prästen Jones Monica" och det märktes på antalet besökande.

Alva Kåks var den yngsta kyrkobesökaren och övertog de övriga besökarnas intressen under kyrkkaffet.

Sigvard klappade prästen på axeln till avsked.

Under tiden Husse och Matte var i kyrkan hade Kjelle i Bûdgården kommit och skall vistas där och jobba i 14 dagar. Skönt med liv och rörelse i flera gårdar. Under eftermiddagen kom det en häst i sken farande genom Bûdär så strån och stickor for i luften. Hoppas den hittade hem till sin ägare!

Kjelle skulle isolera skorstenen så det får bli vinter i lugn och ro. Husse och Matte satt med mig och åt kvällsmat på altanen. Solen hade värmt upp mitt uterum under dagen och det var härligt att tillbringa kvällen där, trots att det lider mot höst.

Husse och Matte packade i matsäckskorg, kaffeflaskor och svart kostym, andra ombyteskläder m.m De skulle inte åka till Boda kyrkby denna gång utan Täby kyrkby. De for över Rönndaln för att samtidigt hämta ut ett paket på Shellmacken.

Detta skatbo finns på tomten till huset här nedan i Rönndaln, vet du var någonstans?

Matte körde hela vägen under sta-resan. En liten rast blev det på parkeringen vid Valbo köpcentrum. Där i blomsteraffären köpte Matte handbuketter också.

Sedan gick resan vidare via Uppsala till Upplands Väsby där GPS:n uppmanade dem att svänga till vänster.

GPS:n, denna fantastiska uppfinning, lyckades leda dem hela vägen fram, likt Betlehemsstjärnan, som förde de tre vise männen rätt.

De fick matlådorna värmda i mikron på Statoilmacken i närheten av kyrkan. Efter matrasten bytte Husse om till svart kostym. Han skulle spela på sin svägerskas begravning. För 20 år sedan spelade han på sin brors och svägerskas bröllop och nu blev det en betydligt sorgsen stund.

Husse och Matte var ju i god tid eftersom Husse ville öva lite på orgeln. Matte pratade med vaktmästaren under tiden och gick runt och kikade på kyrkogården. Kollegor emellan.

Bärarlaget bar in kistan och Husse testade orgeln. Sedan kom alla gästerna och begravningen förflöt enligt sedvanligt mönster. En härlig finsk kvinnlig präst talade okomplicerat och lättfattligt. Honbeskrev Yvonne, så alla kände igen sig.

Vaktmästaren visade Matte den enorma kyrknyckeln som fanns där och används alltjämt. Matte sa att den vägde lika mycket som en älgstudsare.

Efter Husses utgångsmusik, Nocturne av Evert Taube, samlades alla utanför den gamla landskyrkan mitt i samhället en stund innan resan gick hem till Yvonne och Svantes hem där Svante hade ordnat med förplägnad.

Två trevliga hundar var med, även dom klädda i svarta kostymer.

Som alltid efter en begravning så släpper den värsta spänningen under minnesstunden och för ett ögonblick blir alla lite koffeinberusade och pratglada. Det är roligt att träffa bekanta som sällan ses, nya bekantskaper görs. Sedan någon tid efteråt när all denna rusch lagt sig, då kan det bli väldigt tyst och tomt för den som blir lämnad ensam kvar. Då är det viktigt att höra av sig och kanske bara kolla läget!

För Husse och Mattes del blev det dags att bryta upp för att fara den långa vägen mot Sherwoodskogen, som Robin Hood brudar säga i sagorna. Husse tog styrreglaget i besittning och de åkte via Bergshamra raka spåret ånyo till Valbo Köpcentrum. Matte skulle göra en "snabbis" på IKEA och Husse skulle handla grillad kyckling att äta, så de orkade hela vägen hem i mörkret.

Här hemma hade jag haft det skönt från värmestrålarna ur luftvärmepumpen och hönsen hade intagit sina nattpositioner.

Idag fyller Snälles Ulla i Änderåsen 60 år, det kan man inte tro, hon ser ju ut som en 36-åring..

Hennes granne Vestrings Nils har även bemärkelsedag, fast han har ju visserligen lämnat Änderåsen och flyttat fram till Björkallén.

Mästarinnan i bågskytte, Hed Julia, Kärvsåsen, fyller nästan körkort.

Sold Maj-Britt, körsångerskan som berikat körsången i Rättvik så många år fyller hela 84.

I morgon fyller Hed Barbro från Kärvsåsen år. Hon är farmor åt Hed Julia.

Fräs Dagmar i Änderåsen och grannen Blank Daniel fyller år liksom Knuts Denny framme i kyrkbyn.

Hindriks Kerstin i Finnbacka blir nog uppvaktad av sin Bosse med Napoleonbakelser på sängen, och västgötaspetsarna hänger säkert med i hurra-ropen.

I morgon kväll kommer Päkkos Johan till sin stugan här upp vid oss. Husse har satt på värmen och tänt lyset.

Igår for dom iväg tidigt ner till Stiftsgården i Rättvik. Husses båda körer skulle ha gemensam heldagsövning.

Det blev en hård dag med mestadels övning av Taubesångerna som skall framföras i morgonkväll i Bjurs kyrka. På Stiftsgården behöver ingen gå hungrig, det serverades både lunch och kaffe.

Nu håller pastoratet på och underhåller de kyrkstallar som behöver en uppryckning.

Matte skulle deltaga i en klassträff sedan hon gick i lantbruksskolans trädgårdsutbildning. Lillemor från Vika var en av hennes bästisar under den perioden.

Husse hängde med upp till Lerdalssluttningen för att fortsätta musicera efter körövningen. Cittronilerna skulle ha en musikstund.

Härifrån denna plats på jorden är det fin utsikt över kyrkan och Siljan, men Siljans vattenstånd är inte mycket att skryta med.

Matte kom sedan och hängde med på spelningen. En trevlig avslutning på dagen.

I Bingsjö var det under tiden tackfest för dem som hjälp till under Bingsjöstämman. Det brukar vara en lättsam tillställning med musik och dans.

När Husse och Matte kom hem var det upplyst i Bûdbacken av marschaller som Kjelle snällt tänt så välkomnande. Pajases Gustav med sin Far var där och hälsade på över helgen. Det lyste även i Päkkos eftersom Johan var där.

På söndagen var Matte hemma under förmiddagen medan Husse åkte till Boda kyrka och spelade. Sedan skulle körerna åka till Bjursås kyrka för att framträda tillsammans med temagudstjänsten om Evert Taube. Vilken enorm annons och affisch Taubesällskapet hade förfärdigat!

Det blev en stunds övning och sedan lite avkoppling innan programmet skulle framföras.

Det kom bra mycket folk, någon av de tjänstgörande sa att det var över 100 personer. Folk även från Boda Kyrkby, Dala-Järna, Falun, Borlänge och Leksand.

Gudstjänsten leddes av Monica Jones.

Så var denna dag över och en ny arbetsvecka knackade på dörren.

I förrgår åkte Matte till Dådran med släpet fullastat av gräsklippare, uppsamlare, skittunna, räfsor och matsäck. Nu skulle hon ta bort allt löv och barr som hittills kommit ner och så klippa gräset. Hon hade också slysaxen med för att hyfsa till buskaget där. Vid kyrkan var det ett väldigt oväsen som hördes ända bort till kyrkogården. Matte trodde det var en flismaskin men det var mannen med stubbfräsen som tog bort alla björkstubbar.

Igår var det en tur ner till Rättvik för uträttande av diverse ärenden mitt i marknadsgycklet. Där stod det en bil utan framplåtar. Men det kanske är lagligt numera?

Husse åkte upp till Karls Barbro för att bli ansad runt öronen. Det blir mer och mer enkelt att klippa honom, snart blir det nog "ett par varv runt månen"?  

I morse ringde uret tidigare än normalt. Huse och Matte skulle till Jarlaberg söder om huvudstaden för att delta i Husses barnbarns dop.

Här hemma var det lugnt än så länge. Hönsen fick frukost och släpptes ut. Nere i Bûdgården började det så smått röka ur skorstenen. Kjelle skulle åka hem till sin hustru idag. Husse och Matte samt Kjelle skulle i princip resa samma väg fast inte samtidigt. Kjelle skulle packa ihop först och tömma soporna.

Matte körde första halvan till en rastplats strax innan Uppsala där det blev "behovs- och fikapaus". Det regnade lite tunt till och från och det var lite disigt. Sedan gick färden genom Stockholms vägbyggen. Där började GPS:n krångla. Den visade att dom kört fel. Men det fanns inte så mycket att välja på. "Strunta i GPS:n" sa Matte och titta efter vägnumret! Det var enklare, då kände Husse sig trygg. Nere i Hammarbytunneln fungerade inte GPS:n alls. Så dagsljus igen och nu var de framme i Nacka och den sista rondellen innan målet. Där körde Husse fel!!! Det var bara att åka vidare och göra en krok för att snirkla sig tillbaka.

I Jarlaberg var det redan full fart i bystugan med dukning och kaffekokning. Husse och Matte kom med elpiano, sångblad, dopduk m.m

Det skulle komma närmare 60 personer inklusive kvinnor och barn. Den vikarierande prästen visade sig vara den pensionerade biskopen i Karlstads Stift som på äldre dagar flyttat till Saltsjöbaden och vikarierade med lite småjobb ibland. Han sa att "De moderna prästerna i Nacka inte vill åka ut i bystugorna och förrätta dop, men det tycker jag är väldigt trevligt. Tänk att få komma folk så här nära och umgås!"

Sixten hette barnet som skulle vattenbegjutas. Han sa inget alls bara plirade på den högreste biskopen med frågande blick. Storebror Melker hällde i dopvattnet.

Mormor och Melker sjöng en sång.

Mamman med storasyster sjöng också en sång.

Så blev det mat och kaffe och Sixtens bror Malte älskar bakelser.

Dopbarnet Sixten gillar att krypa in i mosters famn.

Så var kalaset över för denna gång? Alla hjälptes åt att fixa iordning tills nästa hyresgäster vill ta lokalen i anspråk.

Husse och Matte åkte via hans bror i Täby för att hämta några prylar och resan gick vidare till Husses gravar på Edebo kyrkogård.

Matte hade gjort iordning en höstdekoration till Alla Helgon helgen. Dom kan inte åka dit då eftersom det är ljuständningsgudstjänster i såväl Bingsjö som Boda kyrkor.

Husses farföräldrar ligger på vänster sida, morföräldrarna till höger och föräldrarna i mitten. Hela släkten samlad.

Husse och Matte gick ner till minneslunden för att tända ljus för hans äldsta bror Curt och för hans jaktkamrat Sten i Gillberga.

Så blev det ilfart till Valbo Centrum för Matte skulle handla en snusdosehylla åt sin måg. IKEA brukar vara öppet till kl. 20.00, men när de kom dit var det stänkt i hela centrum. Lite snopna åkte de i rådimman hem till oss.

Så fick hönsen komma ut en stund och gå fritt och krafsa, det var lite grått och tunga moln men solen gjorde allt för att spricka fram. Matte skulle ner till byn några ärenden. Vid soptunnorna träffade Husse och Matte Bonden som gjorde en snabbkoll att det bara var affärskassar från ortens affär som fanns med. Bonden är ivrig att påminna dom som inte är köptrogna ortens affär, hur det kommer att bli här i Finnmarken. Kanske inte det skulle gå att tanka här då heller. Snopet va´!

Efter detta samtal och information åkte Husse och Matte vidare till Torsten (som inte var hemma), sedan till Uvbo Patrik i ett annat ärende.

Nu gick resan till stranden vid campingen för att tvätta gardiner.

Tre lagottos med sin Matte från Lovéns kom och pratade en stund.

Så hem igen på den urusla Bûdvägen. Vilken dålig stil skogsbolagen och sina underlydande har som inte återställer vägarna efter sig. Vi som bor här och de som dagligen skall nyttja vägen till Bûdär blir på något sätt straffade för att det avverkas. Det skall bara bråkas om allt, inget sker per automatik.

Lite lunch efter allt vägstudsande och sedan packades bilen för nästa resa. Mot Boda Kyrkby!! Husse skulle ordna några ärenden på sitt jobb och sedan bar det av mot Kärvsåsen för att äta köttfärslimpa. Inte en käft var hemma. Men Matte gick in till Annica och lagade maten så de uthungrade marknadsbesökarna kunde bli mätta. Under tiden gick Husse ut med hunden. De tog en sväng till den mer eller mindre försvunna byn. Osmundsberg. Gårdarna försvann i och med kalkbrukets framfart. Det är nog bara Fräsgården och Röjåsgården kvar i befintligt skick.

Innan äntligen Husse och Matte äntligen kom hem åkte de till Änderåsen för att hämta Mattes racerbil som fått motorn genomgådd. Mattias har haft den på sitt rehab några veckor. Snart skall den bli rostbekämpad och alla hålen skall bli täckta med ny plåt av Mattes neveu Niklas.

Mattias höll på att starta Saaben när Husse och Matte kom. Husse klädde sig i Nordpolskläder eftersom det var hål över allt. Men det visade sig att det var bättre värme i Saaben än i den andra bilen.

Jag undrade vad det var för oväsen i Bûdbacken som var i antågande. Men så såg jag vad som kom i full karriär med Matte efter i den andra bilen.

Nu är det mycket på gång! Jag blir så trött!!

Idag hade Matte semester och var hemma och jobbade med höststädning och allt möjligt.

Husse åkte till Boda Prästgård där det på eftermiddagen skulle bli en trivselträff. Då serveras det mat och sedan blir det underhållning. Det blev alldeles fullsatt i lokalen. Det märks att dessa måndagar behövs för att de som har möjlighet får tillfälle att träffas under gemytliga och nyktra former. Efter andakten serverade kokerskorna i köket en "Vild Höstgryta"? Det var en läcker gryta med kött, korv, svamp, grönsaker och spännande kryddor.

Dagens underhållare var ett par från Holland som kallar sig Duo Noordwest och tillbringar mycken tid här i Boda Kyrkby där de är hängivna polskdansare. De brukar bo hos Bränd Anna-Greta i Ovanmyra.

Tillsammans underhåller de med folkmusik på en mängd instrument såsom säckpipa, dragspel, basun, flöjter, bockhorn, renbenshorn, fiol m.m De hade dukat upp sina instrument på ett bord så det gick lätt att plocka fram rätt instrument till rätt låt.

Dom spelade flera bodalåtar såsom Klabblåten, även en orelåt efter Timas Hans.

Mannen stampade takten rytmiskt med sina gångkängor.

Det var mycket folk som kom och trivseln var god liksom maten.

På slutet av programmet applåderades kökspersonalen in för att alla fick möjlighet att ge dem en eloge för allt gott de bjudit på. Back Maud från Gulleråsen gluttar lite blygsamt, sedan Jannes Mia Pecham från Bôrrem och Stam Marie från Änderåsen.

Husse åkte hem fram emot kvällen. Vid Gravsjöån hade bävrarna dämt upp mitt emot Giftings Sörens stuga.

Vilka flitiga varelser bävrarna är, vilka skogsjobb de gör, stor konkurrens med Stora/Enso.

När Husse kom hem hade hönsen redan satt sig på vaglarna och smålurade. Matte jobbade för fullt med att tvätta mattor och diska allt porslin som alltid görs på hösten.
Humlen har nu börjat ta ytterlampan i besittning så det inte blir så mycket till ljussken.

Husse gick över till Päkkos och slog på värmen eftersom de skulle komma och vara här några dagar.

Nu är det inte lätt att bo här hemma! Jag vantrivs och längtar efter lite mer ordning på torpet. Husse och Matte har släpat ut allt som finns i köket. T.o.m det bastanta hörnskåpet drogs ut och lades på altanen pland tomaterna.

De lämnade bara vedspisen kvar. Matte fick blodad tand på golvisolering sedan sovrumsgolvet blev isolerat. Husse och jag skulle hellre vilja bli placerade i isolerings-cell. Vi är ju inte så snickarkunniga utan bara i vägen.

Ena dagen kom Kusjerkers Ingemar upp och murade eldfast tegel i kaminen. Husse hade beställt hem en sats från Skåne. Ingemar gruvade sig när han fick se hur trångd det var. Han kavalde upp ärmarna och murade med bara händerna, för skärsleven rymdes inte. Han fick eldfast cement ända upp i ärmhålorna.

När Husse och Matte burit ut möblemanget och den mesta av inredningen bar de ut de grova golvplankorna. Sedan gjorde Matte ett nogsamt underarbete. Hon var ända nere i avgrunden bland jord och sten och krafsade upp gammalt avfall från byggtiden för kanske 100 år sedan. Så småning kom ny isolering på plats.

Husse plockade fram lite äldre isolering från ladugårdsvinden. I några av skivorna hade några djur samlat jordnötter mitt inuti skivorna.

Matte har t.o.m plockat bort sina böcker om blommor. Hon vill gärna sälja dem till kamratpris om du vill ha dem?

Från det ena till det andra. Ute i hagen växer ett jättegammalt äppelträd som varje år brukar bära små sura frukter. Men i år har det blivit stora äpplen som faktiskt är ätbara. Matte tog ner några till Karlehags. Dom sa att detta är en mycket gammal sort som de inte lyckades namnbestämma.

Husse skulle ordna med maten medan Matte isolerade. Men hans fantasi är ju inte den bästa. Sovlet var i alla fall röding och kokta rosenbönor som vi fick av Solveig i Bingsjö. Hon odlar jättemycket med olika grönsaker. Men han skulle ju ha en sås till detta och det blev sågkedjeolja. Vilken tafatt karl! Han trodde att detta skulle vara bra för tänderna?

Så var det dags att lägga in golvet igen. Här signerar hon sitt namn det datum hon lägger om golvet. Såsom tidigare generationer gjort.

Husse gjorde rent alla plankorna. Under en av dem stod Mattes fars namn skrivet det året golvet var ute i luften senast.

Matte isolerade även runt kanter och väggar så att det skulle bli tätt och bra.

För att inte Husse skulle vara ivägen tyckte Matte att han kunde sätta sig i solen och dricka te.

Så kom Matte på att hon skulle ringa till Edsbyn och beställa ett fönster till toan, där det är kolsvart. Eftersom Matte är väldigt intresserad av att rusta och göra om till det bättre, satte hon igång med det också. Nu håller hon på med detta arrangemang på ett hus som inte ha en enda rät vinkel.

Det är i alla fall skönt att hon tänkt på mig och skaffat en kattlucka, som du ser. Detta projekt blir nog färdigt strax. Matte hade skaffat ny panel till insidan och så tog dyckerten slut. Husse fick långa 17 stycken av Kjell i Bûdgården som villigt hjälper till.

Vilken vacker söndag med härligt Brittsommarväder. Huse och Matte höll på och grejade med allt möjligt här hemma. Flera bybor var upp här i krokarna med bil, fyrhjuling och apostlahästar.

På eftermiddagen åkte Husse och Matte ner till kyrkan. Linda med sin kompis var redan där med grill och annat som skulle användas till kvällens kyrkkaffe.

Ann-Marie och Elsy kom också för att höststäda gravar och sedan vara med på älgmålsbönen.

Jones Monica och Per-Olof Lif kom som vanligt i god tid så alla bitar kunde falla på plats utan stress. Jones Monica är älgjägare och vet hur det går till i älgskogen.

De medverkande, Easy Blues Band från Falun och Orbergs Trion med bihang kom och övade igenom programmet.

Det har väl aldrig kommit så mycket folk som denna kvällen på vår älgmålsbön. Som sista punkt i programmet blev det ett medley på läsarsånger som sjöngs av hela kyrkan och alla musiker var med och spelade. Besökarna stod upp och sjöng, "det var ett väckelsemöte som inte gick av för hackor" sa några av besökarna. Matte räknade till 140 personer. Det var ett verkligt drag i kyrkan med musik och sång från alla möjliga genrer.

Matte hade som vanligt dekorerat kyrkan med diverse höstföremål som skulle passa in i sammanhanget.

Under programmets gång började det osa rök in i kyrkan. Det var brasorna utanför som luktade in. Matte ringde Daniels på Räddningstjänsten så han kunde stänga av larmet en stund. Larmet är så känsligt så den minsta röklukten kan få fart på alla sirener. Det vore synd att bryta programmet med ett onödigt larm.

Mattes Syster Yster höll på och grillade korv utanför och kokade kaffe till alla som var sugna,

Husse och Matte kom inte hem förrän närmare 22.00 och då var det bara att kvällsfika och lägga sig.

Farväl farväl till Bondens fina och välmående djur som fick komma hem till gården under veckan. Det börjar bli kallt och snöigt nu undan för undan och djurägare med känslor tar hem djuren när vintern står för dörren.

Husse var ner och träffade kyrkvaktmästare Pettersson i Rättviks kyrka på onsdagen för att lämna noter till sommarens konsert i Dådran. Det blir inga sånger av Jokkmokks Jokke denna gång. Alla oroade kan känna sig säkra. Vid handikappingången höll Swahn Göran på och byggde ett kök till kyrkkaffena. Så det blir nära för kaffekokerskorna att hämta vatten till pannorna.

Så olika livet ter sig, när Matte skurar kyrkgolvet i Bingsjö bär hon hinkar med skurvatten från verkstaden. Det går åt över 200 liter. Matte skulle också känna för vatten på närmare håll. Undrar hur många liter kaffe dom ska koka i Rättvik?

När Husse skulle räkna igenom hönsen var Maj-Britt borta. Duvhöken har slagit klorna i den. Maj-Britt låg i ena hörnet av hönsgården med blodig och uppfläkt strupe. Fullt med fjädrar över allt. De övriga hönsen satt bara och tryckte i ett hörn. Varför kan inte duvhöken ta nötskrikor och skator i stället? Denna höna var så personlig med Husse, gick alltid honom till mötes, stod alltid vid hönsgårdsgrinden och tittade när Husse åkte iväg. Precis som om hon säger "kom hem snart igen och gräv mask". Husse brukar hacka mack åt dem. Kycklingarna står ibland på spaden när Husse gräver.

De har nu blivit så stora att de börjar sitta på vaglarna.

Än så länge vet vi inte hur många tuppar eller hönor som finns i kullen. Men fler och fler börjar mucka gräl med varandra och dessa lär nog vara tuppar.

Matte skördade sina morötter ena dagen och hönsen fick ta hand om blasten, vilken de tog sig an med glädje.

Igår åkte Husse och Matte till Enviken för att hämta ut paket på macken. En hög med älgjägare stod och pratade vid en väg i Lamborn. De lyste väldigt grannt med sin brandgula kläder. En av dom såg ut som en Bingsjöpojke.

I veckan när Husse åkte till Boda kyrkby för att jobba satt det jägare alldeles intill vägrenen. På Bingsjöskiftet satt Leif Nylander och vinkade igenkännande. Kusjerkers Gunnar bil stod också inkörd där i närheten. Närmare Hållberget och förbi stod det bilar här och var. Det har varit en stor aktivitet i skogarna denna vecka.

Idag åkte Husse till Boda kyrka för att spela på en begravning. Efter Lidberget hade en liten torrtuppa blåst ner över vägen.

I Prästgården höll Ovanmyra Matglädje på att ordna med begravningskaffet inför dagens minnesstund. Husse hämtade sina noter och åkte upp till kyrkan för att öva en stund. Mattias från Siljans Begravningsbyrå kom och arrangerade kring Helge von Knorrings kista.

Helge var en av de storspelmän i Boda Spelmanslag som varit med och grundat laget. Han hade till och med spelat upp för märket Riksspelman. Husse var ombedd att spela musik av bl.a Helges farfar. Pererik Moreaus från Orsa, som komponerat Koppången var där och spelade fiol. Husse kompade på orgeln.

Flera av barnbarnen bar sockenkläder. Barnbarnet Kristina var verkligen vackert klädd i sin vackra bodadräkt, liksom hennes kusiner i leksandskläder. Leksandsdräktens sorgmagd med sin gula färg och svarta ränder är en stilig markering på allvaret. Vad högtidligt det är när dräkttraditionen vidmakthålls.

Husse åkte efter begravningen till Bingsjö kyrka för att öva med Bingsjökören, Alla Helgons Dag står för dörren och då skall körerna sjunga liksom till Första Advent och Jul.

Matte tog en promenad ner till Lutherkroken för att lifta med Bettan eftersom bilen var i en annan del av socknen.

Det var en givande övning med mycket nötande av stämmor som plötsligt föll på plats så samklangen blev ren och harmonisk.

Lindgrens Hans från Finnbacka hade glömt sin gitarr då han spelade under älgmålsbönen. Han hade ingen tanke på gitarren under älgjaktsveckan, men nu när han packade och skulle hem erinrade han sig "Men va 17 är min gitarr?" så ringde han och fick svar. Husse och Matte visste inte alls vem som ägde den glömda lådan som ingen saknat på en hel vecka. Men det var ju inte vilken vecka som helst.

Äntligen hemma hos mej. Alla kvarvarande hönsen satt på vaglarna och jag låg i fåtöljen. Matte hade städat köket grundligt innan körövningen. Skurat de breda golvtiljorna med såpa. Vad rent det doftar här hemma! Skönt att mitt värdfolk inte slarvar med städningen!